Korallön Niue sydväst om Cooköarna har sedan 1974 ett liknande inre självstyre som Cooköarna i fri förening med Nya Zeeland.

Ön är bevuxen med buskvegetation och skog, och det är ont om odlingsbar mark och sötvatten. Dessa förhållanden har gjort att många invånare emigrerat och befolkningen minskar stadigt. 2008 bodde cirka 1 400 personer på Niue, medan omkring 20 000 ättlingar till Niuebor fanns i Nya Zeeland. Huvudstaden Alofi har över 500 invånare. Engelska och det polynesiska språket niue är officiella språk. De flesta öbor är protestanter. Skolplikt råder från sex till 16 års ålder. Grundskolan är avgiftsfri.

När kapten James Cook som förste europé besökte Niue 1774 beboddes ön av en polynesisk stam. Under 1800-talet fick Niue påhälsning av många missionärer. År 1900 blev ön brittiskt protektorat och året därpå annekterades den av Nya Zeeland.

På Niue återfinns fyra femtedelar av arbetskraften inom den offentliga sektorn, som finansieras av Nya Zeeland. Minskat bistånd från nyzeeländarna har dock lett till att den offentliga sektorn skurits ned under senare år och många utvecklingsprojekt har upphört. Niue får en del inkomster från försäljning av domäner på landets toppdomän (.nu) på internet. Någon industri finns inte.

Ekonomin hämmas av den stora utvandringen, dåliga kommunikationer och orkaner. På den lilla arealen jordbruksmark odlas främst grödor för självhushållning. Vanilj, honung och taro (rotsak) går på export. Turistsektorn är liten men spirande. Niue har på senare år tagit emot flyktingar från Tuvalu, där stigande havsnivåer på grund av klimatförändringarna blivit ett hot mot vissa öar.

Texten uppdaterad 20 januari 2012 | Till toppen av sidan