Det amerikanska territoriet Puerto Rico ligger i Karibiska havet öster om Dominikanska republiken och Haiti. Det består av huvudön Puerto Rico, de tre mindre öarna Vieques, Culebra och Mona samt ett antal småöar. Den sammanlagda ytan är 8 959 kvadratkilometer. I Puerto Rico råder ett tropiskt havsklimat med en årlig medeltemperatur på 24 °C.

Puerto Rico är tätbefolkat och mycket fattigare än någon amerikansk delstat. Befolkningen uppskattades 2009 till cirka fyra miljoner, varav knappt en halv miljon bodde i huvudstaden San Juan. Över två miljoner puertoricaner har emigrerat till USA sedan 1950-talet. Samtidigt har Puerto Rico en förhållandevis stor illegal invandring av dominikaner och haitier. Spanska är huvudspråk, men både spanska och engelska är officiella språk. De flesta puertoricaner är katoliker.

När Christofer Columbus kom till ön 1493 fanns där drygt 60 000 tainoindianer som kallade sin ö Borikén. Under spanjorernas kolonisering utrotades indianerna, och som arbetskraft importerades afrikanska slavar. Dagens befolkning har huvudsakligen afrikanskt och spanskt ursprung.

Den puertoricanska kulturen har indianska, spanska och afrikanska rötter men har också influerats av den moderna amerikanska kulturen. Mest känd är kanske ön för sin musik. Många salsamusiker kommer från Puerto Rico. Musikern Ricky Martin har gjort sig känd även i Sverige, bland annat med sin låt Livin´ La Vida Loca.

Skolplikt råder för barn mellan sex och sexton år. Undervisningen sker på spanska, men engelska är obligatoriskt ämne i alla årsklasser.

Efter spansk-amerikanska kriget 1898 överlämnade Spanien Puerto Rico till USA. 1947 fick invånarna rätt att själva välja guvernör. 1952 utökades självstyret, då Puerto Rico blev ett så kallat amerikanskt samväldesterritorium, US Commonwealth Territory. Det innebar att territoriet fick full kontroll över interna angelägenheter men förblev i union med USA. Puerto Ricos invånare är amerikanska medborgare men har inte rösträtt i USA:s presidentval. Territoriet har en representant utan rösträtt i representanthuset i den amerikanska kongressen. USA ansvarar för utrikespolitik, försvar, post och tull. USA:s skattelagar gäller inte i Puerto Rico.

Statsöverhuvud är USA:s president och regeringsöverhuvud är guvernören, som tillsammans med regeringen har den verkställande makten. Puerto Ricos lagstiftande församling består av en senat med 27 medlemmar och ett representanthus med 51 ledamöter. Parlamentsval hålls vart fjärde år. Guvernören, som också väljs för en period på fyra år, utser regeringen, som dock måste godkännas av parlamentet.

Mellan 1947 och 1968 styrdes Puerto Rico av det liberala Demokratiska folkpartiet (Partido Popular Democrático, PPD). Sedan 1968 har makten växlat mellan PPD och det konservativa Partiet för nya framsteg (Partido Nuevo Progresista, PNP).

År 2000 blev Sila María Calderón Serra från PPD Puerto Ricos första kvinnliga guvernör. Hennes partikamrat Aníbal Acevedo Vila vann guvernörsvalet i november 2004 med knapp marginal. Han såg kampen mot den ökade brottsligheten som sin största utmaning. År 2004 begicks över 790 mord, de flesta drogrelaterade. En akut budgetkris våren 2006 fick regeringen att tillfälligt stänga skolor och statliga kontor. En halv miljon elever sändes hem och omkring 95 000 anställda friställdes. Även sjukvård och annan samhällsservice påverkades. Beslutet utlöste omfattande gatuprotester. Krisen löstes tillfälligt genom ett lån som skulle finansiera statliga löner till slutet av juni, men ekonomin hade tagit skada.

Politiskt besvärades Aníbal Acevedo Vila i slutet av sin guvernörsperiod av anklagelser om korruption. Han frikändes dock på alla punkter i mars 2009.

I guvernörsvalet i november 2008 vann den konservative Luis Guillermo Fortuño-Burset en överlägsen seger. Han lovade att städa upp i de offentliga finanserna, satsa på lönsamhet i den privata sektorn och få landets ekonomi på fötter. Hans tal präglades av patriotism och han sade sig vilja rädda Puerto Rico från en av de värsta ekonomiska, politiska och sociala kriser territoret hade upplevt.

Luis Guillermo Fortuño-Burset var tidigare Puerto Ricos representant i USA:s representanthus. Han leder partiet PNP och är också medlem i det amerikanska republikanska partiet.

Mycket av politiken i Puerto Rico handlar om förhållandet till USA. Frågan om territoriets status delar partierna i olika läger. PNP vill se Puerto Rico som en amerikansk delstat. PPD vill ha kvar det nuvarande systemet med självstyre. Det mindre socialdemokratiska Puertoricanska självständighetspartiet (Partido Independentista Puertoriqueño, PIP), som är representerat i parlamentet, vill ha full självständighet.

Både före och efter avtalet med USA 1947 har flera utomparlamentariska grupper kämpat för Puerto Ricos självständighet. Det har till största delen skett genom väpnad kamp, men på 1970-talet togs frågan också upp i FN.

Den senast aktiva underjordiska gruppen, Puerto Ricos folkarmé (Ejercito Popular Boricoa) även kallad ”Los Macheteros”, splittrades 1985, sedan flera medlemmar hade fängslats. Gruppens ledare Filiberto Ojeda Ríos dödades av FBI 2005. Han hade då levt underjordiskt sedan början av 1990-talet.

Flera folkomröstningar har hållits om Puerto Ricos status. 1998 röstade 46,5 procent för att ön skulle bli en amerikansk delstat. Bara 2,5 procent stödde full självständighet medan drygt 50 procent stödde alternativet ”ingetdera”, det vill säga samma status som förut.

Våren 1999 fällde amerikanska flottan av misstag en bomb mot ett utsiktstorn på den lilla ön Vieques öster om Puerto Rico, varvid en person dödades. Det utlöste starka protester bland puertoricanerna. Följande år kom USA och Puerto Rico överens om att amerikanska flottan skulle få fortsätta sina övningar men bara med lösa skott. Ön fick också amerikanskt bistånd på 40 miljoner dollar.

Protesterna mot övningarna fortsatte dock. I en folkomröstning 2001 röstade två tredjedelar av invånarna i Vieques för att övningarna omedelbart skulle upphöra. Mellan 1999 och 2003 greps tusen personer för att olagligt ha tagit sig in på militärbasen. USA:s dåvarande president George W Bush lovade att flottan skulle lämna ön den 1 maj 2003, vilket också skedde.

Puerto Rico förhandlade med USA om en sanering av området, som var nedsmutsat med tungmetaller och andra föroreningar efter decennier av bombövningar. Militärbasen hade skapat jobb åt runt 2 000 personer och bidragit med omkring 300 miljoner dollar till den puertoricanska ekonomin. Som kompensation för förlusterna förband sig USA att bekosta en omvandling av militärområdet för civilt bruk. Nu är den gamla militärbasen ett naturreservat.

2004 stängdes den sista amerikanska basen i Puerto Rico, Ceiba.

Puerto Ricos ekonomi har sedan 1950-talet omvandlats från en traditionell jordbruksekonomi till en ekonomi baserad på industri, handel, tjänster, turism och en stor offentlig sektor. 2007 jobbade 80 procent av arbetskraften inom tjänstesektorn, en stor del av dem inom den offentliga sektorn. Tjänstesektorn stod för hälften av BNP. Industrisektorn, som 2007 utgjorde 43 procent av BNP, består främst av tillverkningsindustri, vars viktigaste produkter är läkemedel, datorer, elektriska och elektroniska komponenter och livsmedel.

Turismen är viktig för Puerto Rico. Under budgetåret 2006–2007 besökte 5 miljoner turister Puerto Rico, varav tre fjärdedelar kom från det amerikanska fastlandet. Turistsektorn har, liksom andra delar av den puertoricanska ekonomin, när detta skrivs 2009 drabbats hårt av den ekonomiska krisen i USA.

Arbetslösheten har ökat och låg i slutet av 2008 på 13 procent. En stor del av Puerto Ricos budget är beroende av amerikanska federala bidrag. USA är också Puerto Ricos största handelspartner.

Puerto Rico har mycket goda kommunikationer med asfalterade vägar, en mindre järnväg, tre internationella flygplatser och elva hamnar. 2004 invigdes tunnelbanan i huvudstaden San Juan.

Texten uppdaterad 20 januari 2012 | Till toppen av sidan