Landguiden - Länder i fickformat från Utrikespolitiska Institutet

  1. Logga in
  2.  
  3.  
  4. Avbryt
  5. Glömt lösenord? Skapa en inloggning
 

Guadeloupe

Foto: Flickr/Haug aka 'Kris

Guadeloupe tillhör Frankrike och ligger i Västindien. Området består av två huvudöar, Basse-Terre och Grande-Terre, samt tre mindre öar. Den totala ytan är 1 628 kvadratkilometer. Klimatet är tropiskt med en medeltemperatur på 26°C och en regnperiod från juni till november. Orkaner förekommer.

Öarnas befolkning beräknades 2009 till 441 000 personer. Huvudstad är Basse-Terre på ön med samma namn. De flesta invånare är svarta eller av blandat ursprung medan ett mindre antal är av indiskt ursprung. 90 procent är katoliker, resten hinduer eller muslimer. Franska är officiellt språk, men blandspråket patois, som bygger på franska, talas också.

När Columbus anlände till Guadeloupe 1493 befolkades öarna av karibindianer som kallade dubbelön för Karukera (ön med de vackra vattnen). Frankrike ockuperade ögruppen första gången 1635. Sedan dess har fransmännen styrt i stort sett utan avbrott, men Guadeloupe var en kort tid i svensk ägo under Napoleonkrigen. Den svenske kungen Karl XIII fick 1813 ön av britterna som del av en svensk-brittisk allians, men i Parisfreden 1814 återlämnades Guadeloupe till fransmännen.

1946 fick öarna status som ett franskt utomeuropeiskt departement (département d’outre-mer), och blev år 2003 även en utomeuropeisk region (région d'outre-mer). De är därmed en del av den franska republiken. Den franska presidenten är statsöverhuvud och representeras på ögruppen av en prefekt. Guadeloupe skickar i sin tur fyra representanter till franska nationalförsamlingen och tre till senaten. Det lokala styret sköts av två folkvalda församlingar, allmänna rådet (conseil général) och regionala rådet (conseil régional), med 40 respektive 41 medlemmar (se Saint-Barthélemy och Saint-Martin). Val hålls vart sjätte år.

De dominerande politiska partierna är desamma som i Frankrike (se nedan). Det finns också politiska rörelser som förespråkar ökat självstyre eller självständighet. Självständighetsrörelsen utförde under 1980-talet flera bombattacker, men sedan 1989 har separatisterna valt en icke-våldstaktik.

Våren 2000 fick Guadeloupe genom en ny fransk lag rätt till större självbestämmande, bland annat i frågor som rör regionalt samarbete. Det regionala rådet dominerades efter 1998 av högern i form av nygaullistiska RPR (Rassemblement pour la République), men i valet 2004 segrade en vänsterkoalition, dominerad av Socialistpartiet (Parti Socialiste), med 29 mandat. Högeralliansen Agir med bland andra Union för en folklig rörelse (Union pour un Mouvement Populaire) fick de återstående 12 mandaten. I 2004 års val till det allmänna rådet behöll vänsterkoalitionen sin stora majoritet från valet 1998.

I den internationella finanskrisens spår 2008 förvärrades den ekonomiska situationen på Guadeloupe. I januari 2009 utbröt en 44 dagar lång strejk åtföljd av våldsamma protester mot kraftiga prishöjningar. Minst ett dödsoffer krävdes och flera personer skadades i oroligheterna. Frankrike sände förstärkningar med poliser och halvmilitära gendarmer till Guadeloupe.

Tusentals turister ställde in sina resor. Myndigheter och näringsliv på ön domineras av vita, medan de flesta strejkande var färgade och slavättlingar som upplever sig som andra klassens medborgare. Oroligheterna avstannade efter att den franska regeringen lovat statliga tillägg för de lägst avlönade arbetarna och särskilda insatser för att skapa jobb och öka tillgången på utbildning.

Invånarna på Guadeloupe har på grund av franskt bistånd en relativt hög levnadsstandard, vilket gör att stödet för självständighet är lågt. Sedan l996 har Guadeloupes socialförsäkringar omformats efter franskt mönster och minimilönen har höjts till samma nivå som i moderlandet. Arbetslösheten är dock hög, särskilt bland de yngre invånarna.

Turismen är ögruppens största källa till inkomster av utländsk valuta. Drygt 400 000 turister besökte Guadeloupe 2006. De flesta turister kommer från övriga Frankrike.

Guadeloupe satsar speciellt på ekoturism. I övrigt är boskapsskötsel, fiske och jordbruk viktiga näringsgrenar. De tre stora exportvarorna bananer, socker och rom har på grund av väder, konkurrens och förändrade handelsavtal med EU minskat kraftigt sedan mitten av 1990-talet. Istället har jordbruket varierats med ökad odling av till exempel ananas, melon och avokado. Tillverkningsindustrin är mycket liten. Det ständigt stora underskottet i handelsbalansen uppvägs delvis av omfattande bistånd från Frankrike. Guadeloupe uppbär också regionalstöd från EU.

 

Dela |

Snabbfakta om Guadeloupe