Curaçao är en ö i Västindien. Sedan oktober 2010 har ön status som internt självstyrande område inom Kungariket Nederländerna. Curaçao ingår tillsammans med Aruba och Bonaire i de så kallade ABC-öarna som ligger norr om Venezuelas kust. Ön är ganska låglänt och långsmal, drygt sex mil lång men som mest drygt en och en halv mil bred. Ytan är cirka 444 kvadratkilometer. Klimatet är tropiskt och ganska torrt.

Antalet invånare beräknades 2010 uppgå till drygt 142 000, varav merparten bor i huvudstaden Willemstad. Befolkningen har i huvudsak afrikanska rötter, men det finns också invånare som härstammar från Europa, Asien och Latinamerika, och många med blandat ursprung. Det dominerande språket är papiamento, ett kreolspråk baserat på spanska eller portugisiska och med inslag av nederländska, engelska, arawak-indianska och afrikanska språk. Nederländska och spanska talas också. De flesta invånare är kristna, flertalet katoliker.

Curaçao ingick fram till 2010 i Nederländska Antillerna, en tidigare holländsk koloni fick självstyre 1954. Nederländska Antillerna utgjordes av två ögrupper som ligger på cirka 80 mil avstånd från varandra och har en sammanlagd landyta på 800 km2. I den nordliga gruppen, öster om Puerto Rico, ingår öarna Sint Eustatius och Saba, samt den södra hälften av ön Sint Marteen/St Martin (den norra hälften är fransk). Den södra ögruppen är ABC-öarna (se ovan).

Aruba skildes politiskt från Nederländska Antillerna och blev självstyrande redan 1986. Därefter blev de andra öarnas status i förhållande till Nederländerna en dominerande politiska fråga. Folkomröstningar på 1990-talet visade att majoriteten av invånarna ville fortsätta att tillhöra Nederländska Antillerna, men på 2000-talet svängde opinionen och majoriteten var istället för självstyre. En kommission tillsatt av Nederländernas samt Nederländska Antillernas regeringar rekommenderade 2004 en upplösning av Nederländska Antillerna som politisk enhet.

De olika öarna fattade olika beslut om sin framtid. Beslut om upplösningen av Nederländska Antillerna fattades 2006. Från oktober 2010 blev Sint Maarten liksom Curaçao självstyrande, medan Bonaire, Sint Eustasius och Saba blev särskilda kommuner inom Nederländerna.

Curaçao har därmed samma ställning som Aruba och Sint Maarten,och utgör en av fyra konstituerande länder inom Kungariket Nederländerna. Försvars- och utrikespolitiken styrs fortfarande från Haag och den nederländska monarken är statsöverhuvud, men de västindiska delarna har långtgående självstyre. En guvernör företräder monarken. Regeringen i Curaçao utses genom allmänna val till ett parlament med 21 ledamöter.

Ekonomin är förhållandevis god; Curaçao har ganska väl utvecklad infrastruktur och hög inkomst per invånare för regionen. Turismen är den viktigaste sektorn. Andra näringar är oljeraffinering och finanstjänster. En utmärkt naturhamn gör ön lämplig för stora oljefartyg, och det statliga venezuelanska oljebolaget hyr in sig i öns raffinaderi. Det finns också en frizon för exportföretag. Förutsättningarna för jordbruk är begränsade. Den kolonialt präglade huvudstaden Willemstad finns med på UNESCOs världsarvslista.

Texten uppdaterad 20 januari 2012 | Till toppen av sidan