Brittiska jungfruöarna är en brittisk besittning i Västindien som består av drygt 60 öar, varav 16 är bebodda. Öarna som ligger ungefär 10 mil öster om Puerto Rico har en total yta på 153 kvadratkilometer. Många av öarna är av vulkaniskt ursprung och därmed bergiga och bördiga med mycket regnskog. Men det finns också låga korallöar, till exempel Anegada i norr. Söder om Anegada ligger ett hästskoformat korallrev som räknas till de största i världen. Öarna är hemvist för världens minsta ödleart, kallad bomullsrensaren (cotton ginner).

Klimatet är subtropiskt och fuktigt med en årsnederbörd på 1 350 mm om året. Temperaturen varierar bara lite mellan vintern (december-mars) och sommaren. På vintern är 22-28 grader varmt och på sommaren 26-32 grader. Öarna ligger i orkanbältet och har på senare år drabbats av åtskilliga tropiska stormar.

År 2009 uppskattades befolkningen till drygt 23 700 invånare. Det är nästan en fördubbling jämfört med början av 1980-talet. Över 80 procent av invånarna bor på den största ön Tortola där huvudstaden Road Town ligger.

Flertalet invånare är av afrikansk härkomst. Engelska är officiellt språk och kristendom den förhärskande religionen.

Invånarna räknas som brittiska medborgare, har brittiska pass och rätt att arbeta var de vill inom Storbritannien och EU. Invandringen från andra västindiska öar, USA och Storbritannien är stor. Bara hälften av dem som bor på Brittiska jungfruöarna är födda där.

Före Columbus ankomst 1493 beboddes öarna av karibindianer. De första européer som försökte slå sig ned på ön var holländare men på 1660-talet kom öarna under engelskt styre. Mellan 1871 och 1956 var öarna en del av den brittiska kolonin Leeward Islands, men de blev sedan en separat administrativ enhet.

Brittiska jungfruöarna har gradvis fått ökat självstyre, men fortfarande utnämner London en guvernör över öarna. Till guvernörens ansvarsområden hör försvar, utrikespolitik, förvaltning, rättsväsen och vissa ekonomiska frågor. När det gäller polis- och säkerhetsfrågor kan guvernören rådgöra med ett lokalt säkerhetsråd, bestående av valda politiker.

Tidigare ledde guvernören även den lokala regeringen men sedan 2007 har öarna en egen premiärminister. Guvernören är dock med på regeringens sammanträden och har möjlighet att påverka dagordningen. Regeringen är ansvarig inför det lokala parlamentet, House of Assembly, som består av 13 ledamöter vilka utses i allmänna val vart fjärde år.

Det senaste valet, som hölls 2007, vanns av Jungfruöarnas parti (Virgin Island Party) med tio mandat. Öarnas näst största parti, Nationella demokratiska partiet (National Democratic Party) vann två mandat medan det sista mandatet gick till en oberoende kandidat. Regeringschef blev Ralph O’Neal.

På senare år har den inrikespolitiska debatten främst kretsat kring frågan om hur man ska bekämpa den höga kriminaliteten. Mordfrekvensen är tre gånger så hög som i USA och genom närheten till Amerikanska jungfruöarna utnyttjas Brittiska jungfruöarna som transitland för drogtrafik och människohandel. Andra frågor som stått i fokus har varit stävjandet av korruption inom statsförvaltningen och olika projekt som rört infrastruktur, till exempel en utbyggnad av öarnas flygfält.

Turismen är den viktigaste näringsgrenen och sysselsätter ca en tredjedel av de yrkesverksamma. På öarna finns också en betydande finanssektor. Brittiska jungfruöarna har fått kritik av omvärlden för att landets banksektor utnyttjas av kriminella som vill omvandla olagliga inkomster till lagliga, så kallad penningtvätt. Under senare år har flera lagar stiftats för att stävja olaglig verksamhet inom finanssektorn.

Det lilla jordbruk som bedrivs på de ofruktsamma jordarna består i huvudsak av frukt- och grönsaksodling för den inhemska marknaden. Industrin sysslar med framställning av rom och byggnadsmaterial samt med båtbyggen.

BNP per invånare ligger på ungefär samma nivå som i Sydeuropa och arbetslösheten är låg.

Brittiska jungfruöarna är medlem i den regionala samarbetsorganisationen CARICOM (Caribbean Commmunity and Common Market) och den östkaribiska organisationen OECS (Organisation of Eastern Caribbean States). Öarna deltar dock inte i bank- och valutasamarbetet inom OECS utan använder amerikanska dollar.

Texten uppdaterad 20 januari 2012 | Till toppen av sidan