Aruba i Västindien är ett självstyrande område inom Kungariket Nederländerna. Ön ligger bara ett par mil från Venezuelas norra kust och är 193 kvadratkilometer stor. Invånarantalet uppgick 2007 till omkring 104 000, varav cirka 32 000 i huvudstaden Oranjestad.

Många av Arubas första invånare, caiquetios (arawakindianer), såldes som slavar till den spanska ön Hispaniola. På Aruba fanns inga plantager, utan man ägnade sig åt boskapsuppfödning och därför var importen av slavar liten.

Dagens befolkning är ättlingar främst till indianer och européer och en liten del har afrikanskt ursprung. Papiamento (ett kreolspråk med spanska, portugisiska, nederländska, engelska, arawak-indianska och afrikanska inslag) är vardagsspråk och nederländska det officiella språket. Engelska och spanska talas också. Religiöst dominerar katolicismen.

Aruba är sedan 1986 ett självstyrande område inom Kungariket Nederländerna. Tidigare ingick ön i Nederländska Antillerna. Aruba har en egen regering och ett parlament med 21 ledamöter, vilka utses i allmänna val vart fjärde år. Regeringen sköter Arubas inrikespolitik, medan Nederländerna ansvarar för öns försvars- och utrikespolitik.

Jordbruket är litet och Aruba är beroende av importerade livsmedel. Oljeraffinering är den dominerande industrin. Arubas oljeraffinaderi stängdes 1985 men är sedan 1993 åter igång i mindre skala. Landets viktigaste ekonomiska sektor är tjänstesektorn som domineras av turismen. Även finanssektorn är viktig, inte minst offshoreverksamheten med utländska banker och företag.

Turistindustrin är den enskilt viktigaste inkomstkällan. Aruba tar emot över en miljon turister om året, inräknat kryssningspassagerare. De flesta kommer från USA.

IMF hyllade 2008 Arubas myndigheter för att de lyckats strama åt områdets budget och för den öppna marknadsekonomin. Fonden uttryckte dock oro över Arubas stora skulder och beroendet av turismen och menade att ekonomin måste breddas.

Texten uppdaterad 20 januari 2012 | Till toppen av sidan