Sverige har en liten hemmamarknad och är starkt beroende av handel med omvärlden. Försäljningen av varor och tjänster till utlandet är betydligt större än köpen. Handeln med EU-länder dominerar.

Ungefär hälften av bruttonationalprodukten (BNP) utgörs av export av varor och tjänster jämfört med drygt en fjärdedel 1992. Främsta skälet till denna stora förändring är att den svenska kronan tappat i värde, vilket gynnat exportföretagen. En merpart av alla varor som tillverkas går på export.

Nästan halva varuexporten kommer från verkstadsindustrin. Elektronik, telekommunikationsutrustning och läkemedel har blivit en allt större del av försäljningen till utlandet, men traditionella varor som papper och trä samt järn och stål fortsätter att vara viktiga.

Importen består också till stor del av verkstads- och kemivaror. Energivaror, inte minst olja, och livsmedel är också stora på importsidan. Sverige har sedan början av 1980-talet haft ett överskott i handelsbalansen, det vill säga produktionen överstiger konsumtionen. Det gällde även under finanskrisen 2009, då exporten störtdök men importen också föll kraftigt.

Bytesbalansen, som även omfattar handeln med tjänster, uppvisar sedan mitten av 1990-talet överskott efter många år av underskott. Exporten av tjänster uppgick 2009 till nästan en tredjedel av den totala exporten.

Handeln sker främst med grannländerna i Norden samt Tyskland. Trots de senaste årens snabba tillväxt utgjorde handeln med Asien och USA inte mer än runt 10 respektive 5 procent 2009.