Sveriges vägnät är väl utbyggt men standarden varierar. Järnvägsnätet minskade med en tredjedel efter andra världskriget, men en viss upprustning och utbyggnad pågår nu. Fartygstrafiken med bil- och passagerarfärjor till grannländerna är betydande.

De viktigaste huvudvägarna är Europaväg 4 från Helsingborg till Haparanda och Europaväg 6 från Trelleborg till den norska gränsen vid Strömstad. I Norrlands inland finns många grus- och asfaltvägar som ofta får stora skador i övergången från vinter till vår. Vägtrafiken ökar stadigt men tack vare säkerhetssatsningar har dödligheten sjunkit kraftigt på 2000-talet.

Tågtrafiken har ökat rejält på senare år. En modernisering har skett främst på de huvudlinjer som har störst person- och godstrafik. Efter den första större utbyggnaden på årtionden invigdes 2010 den så kallade Botniabanan, en 19 mil lång kustjärnväg mellan Kramfors och Umeå. Samma år blev Citytunneln under Malmö klar, en storsatsning som ska underlätta trafiken i Öresundsregionen. I Stockholm hade bygget av Citybanan påbörjats för att öka trafikkapaciteten genom huvudstaden.

Statens Järnvägar (SJ) delades 1988 upp i Banverket som ansvarar för infrastrukturen och statliga affärsverket SJ som skötte trafiken. SJs trafikmonopol började några år senare avvecklas och är sedan 2009 helt avskaffat. SJ är fortfarande den största tågoperatören.

En rad järnvägs- och vägprojekt har under senare år stoppats eller försenats, bland annat på grund av politisk oenighet och kraftigt ökade kostnader. Botniabanan var dyr att bygga och omstridd av miljöskäl. Det är osäkert om en tänkt fortsättning norrut till Luleå, Norrbotniabanan, blir av. En järnvägstunnel under Hallandsåsen på Västkustbanan som började byggas 1992 utvecklades till en miljöskandal och var ännu 2010 inte färdigbyggd. De svåraste problemen för infrastrukturen finns dock kring Stockholm, där olika projekt för en bättre fungerande genomfartstrafik för bilar och tåg har stoppats eller försenats.

Inom inrikesflyget avskaffades det statliga monopolet 1992 och ett mindre antal nya bolag etablerades. Det dominerande flygbolaget är SAS (Scandinavian Airlines System) som samägs till hälften av norska, danska och svenska staten och till hälften av privata intressen.

Merparten av den internationella flygtrafiken går via Arlanda utanför Stockholm. Andra viktiga flygplatser är Landvetter (Göteborg), Sturup (Malmö), Bromma (Stockholm) och Kallax (Luleå). Lågprisbolaget RyanAir flyger från Skavsta (Nyköping) och Västerås.

Den svenskregistrerade handelsflottan krympte under 1970- och 1980-talen, men därefter har en återhämtning skett. Göteborgs hamn är den största i Norden. En stor del av båttrafiken till Danmark har sedan 2000 ersatts av Öresundsbron mellan Malmö och Köpenhamn.