Landguiden - Länder i fickformat från Utrikespolitiska Institutet

  1. Logga in
  2.  
  3.  
  4. Avbryt
  5. Glömt lösenord? Skapa en inloggning

Ekonomi

Sverige har en exportorienterad, högteknologisk och väl diversifierad ekonomi som räknas som en av världens mest konkurrenskraftiga. Trä, järnmalm och vattenkraft lade basen för en robust ekonomi som sedan har utvecklats till att omfatta bland annat informationsteknik, förutom en stor tjänstesektor. Ordning i statsfinanserna har varit en ledstjärna för den ekonomiska politiken.

Fram till 1870-talet levde de flesta svenskar i ett fattigt jordbrukarsamhälle. En omfattande industrialisering och ett öppet handelsklimat gjorde att exporten därefter växte snabbt. Idag domineras ekonomin av tjänstesektorn, som svarar för över två tredjedelar av bruttonationalprodukten (BNP).

Socialdemokraterna som dominerade under större delen av 1900-talets andra hälft hade som målsättning att nå full sysselsättning och hög välfärdsnivå i kombination med hög tillväxt och minskade inkomstskillnader. Framför allt för att trygga välfärden byggdes den offentliga sektorn ut med hjälp av skattemedel, vilket har medfört att det samlade svenska skattetrycket är ett av de högsta i världen. Det är denna politik som har kallats ”den svenska modellen”. Den borgerliga regering som tog över makten 2006 har inte tagit avstånd från modellen.

Den goda ekonomiska tillväxten under de första decennierna efter andra världskriget avtog på 1970-talet. En första kris inträffade i mitten av decenniet med höjda oljepriser och stigande kostnader för arbetskraften. Många arbetstillfällen i industrin försvann medan den offentliga sektorn växte, liksom budgetunderskottet.

Kring 1990 kunde grundläggande svagheter i ekonomin inte längre hanteras, och den största tillbakagången sedan 1930-talet inleddes. Den borgerliga regeringen 1991–1994 tvingades uppleva tre år med negativ tillväxt som skapade massiva underskott i statsbudgeten. Regeringen kunde dock inleda privatiseringar av affärsverk och statliga bolag, och krisen började avta 1994 sedan man tvingats låta valutan, kronan, falla i värde.

Från mitten av 1990-talet genomfördes genomgripande åtstramningar i avsikt att skapa budgetbalans och bryta trenden med växande statsskuld. Saneringen av ekonomin ledde till lägre räntor och ökade reallöner tack vare den låga inflationen. De kraftfulla åtgärderna bidrog till att tillväxten åter tog fart. Kraftig expansion bland telekommunikations- och informationstekniksföretag och en snabbt stigande aktiebörs gjorde sitt till.

Efter tusenårsskiftet följde en internationell lågkonjunktur och den så kallade IT-bubblan sprack. Många övervärderade dataföretag gick i konkurs och arbetslösheten ökade. Trots problemen låg den ekonomiska tillväxten strax under 2 procent de här åren, vilket var högre än i många andra länder.

En stark uppgång i den globala konjunkturen inleddes 2004. Regeringen utlovade åter höjda bidrag och vissa skattesänkningar, bland annat slopad skatt på arv och gåvor. Men det stora antalet sjukskrivna, förtidspensionerade och arbetslösa var en tung börda för statens finanser.

Den ekonomiska uppgången var ändå fortsatt starkt och en viss ljusning på arbetsmarknaden kunde märkas. Uppgången förstärktes när den borgerliga regeringen från 2006 började genomföra sitt program med sänkta inkomstskatter för löntagare samt skärpta regler för bidragstagare och lägre arbetslöshetskassa. Regeringen aviserade också en omfattande försäljning av statliga bolag. Först ut blev Vin&Sprit som såldes till den franska spritjätten Pernod Ricard 2008.

Ekonomin gick starkt tills den närmast störtdök när den internationella finanskrisen blev ett faktum hösten 2008. Varslen haglade, inte minst inom verkstadsindustrin. Arbetslösheten sköt i höjden, investeringarna föll och räntorna nådde rekordlåga nivåer. Tillväxten blev negativ; BNP sjönk med närmare 5 procent under 2009. Regeringen höll länge emot krav på stimulansåtgärder, men presenterade småningom ökade statsbidrag till kommunerna och fler arbetsmarknadspolitiska satsningar. Ganska snart vände kurvorna uppåt och tillväxten 2010 blev lika bra som den varit dålig året innan. Sverige framstod som ett av de länder som klarat krisen allra bäst. En bidragande orsak var den strama finanspolitik som gällt sedan 1990-talets sanering, och det budgetöverskott som fanns före krisen.

Den borgerliga regeringen som valdes om 2010 hade fortsatt fokus på att reformera arbetsmarknaden och få kontroll över statliga utgifter. Den saknade dock egen majoritet i riksdagen och led ett tidigt nederlag när oppositionen lade käppar i hjulen för fortsatt försäljning av statliga bolag. Fortsatt tröghet i den globala ekonomin och inte minst krisen i eurozonen bidrog också till att tillväxten bromsade upp.

Till toppen av sidan

Dela |

Ekonomi

BNP per person - US dollar 57 895 (2013)
Total BNP - miljoner US dollar 523 942 (2012)
BNP-tillväxt - procent 3,0 (2012)
Jordbrukets andel av BNP - procent 1,8 (2010)
Industrins andel av BNP - procent 26,4 (2010)
Servicesektorns andel av BNP - procent 71,8 (2010)
Inflation - procent 2,0 (2013)
Statsskuldens andel av BNP - procent 44,2 (2009)
Valutareserv - miljoner US dollar 47 255 (2009)
Valuta 1 krona = 100 öre
Post Värde
Valutareserv - (2009) miljoner US dollar 47 255
Statsskuldens andel av BNP - (2009) procent 44,2
Inflation - (2013) procent 2,0
Servicesektorns andel av BNP - (2010) procent 71,8
Industrins andel av BNP - (2010) procent 26,4
Jordbrukets andel av BNP - (2010) procent 1,8
BNP-tillväxt - (2012) procent 3,0
Total BNP - (2012) miljoner US dollar 523 942
BNP per person - (2013) US dollar 57 895