I valet den 19 september 2010 behöll alliansen – Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna – ställningen som största block men förlorade den egna majoriteten. De borgerliga partierna fick sammanlagt 173 mandat, två färre än vad som behövs för att ha majoritet i riksdagen och därmed enkelt få igenom sina lagförslag.

Det rödgröna blocket – Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet – fick 156 mandat i valet. Resterande 20 mandat gick till det invandringskritiska Sverigedemokraterna som för första gången tog plats i riksdagen. Valdeltagandet låg på nästan 85 procent.

Statsminister Reinfeldt förklarade att han inte tänkte samarbeta med eller söka stöd av Sverigedemokraterna. En invit till Miljöpartiet föll platt, språkröret Maria Wetterstrand förkunnade att det inte gick att överge det rödgröna samarbetet omedelbart efter valet. Därmed återstod för Reinfeldt att bilda en minoritetsregering och söka stöd hos oppositionspartierna i enskilda frågor.

Även de rödgröna partierna hade inställningen att allt samarbete med Sverigedemokraterna var uteslutet. Resultatet blev en vågmästarroll för det nyinvalda partiet. Såväl regeringen som den rödgröna oppositionen fick finna sig i att ibland ha Sverigedemokraterna på sin sida i omröstningar.

Alliansregeringen lovade att politiskt fortsätta på den inslagna vägen. Sverige var i färd med att ta sig ut ur den ekonomiska svacka som orsakats av den internationella finanskrisen och lågkonjunkturen. Tillväxten var överraskande stark i slutet av 2010. Månaderna efter valet gick framför allt Moderaterna framåt i opinionsmätningarna och noterades för första gången som största parti. Det var också första gången som en nytillträdd borgerlig regering fick ökat väljarstöd efter valet.

Socialdemokraterna befann sig samtidigt i kris efter det usla valresultatet. Det fanns ingen given efterträdare till Mona Sahlin, som aviserade sin avgång, och det var oklart vilken politisk kurs partiet skulle välja för att försöka återta initiativet. De rödgröna partierna löste upp sitt samarbete en tid efter valet.

I december skakades Sverige av det första självmordsattentatet som inträffat i landet. En man sprängde sig själv till döds nära Drottninggatan i centrala Stockholm. Den 28-årige mannen antas ha utlöst en explosion i förtid av misstag; han bar på sprängmedel som hade kunnat orsaka stor förödelse. Mannen, som var född i Irak men uppvuxen i Sverige, angav i en ljudinspelning före dådet att han ville protestera mot Sveriges närvaro i Afghanistan och mot konstnären Lars Vilks kränkningar av profeten Muhammed.

Socialdemokraternas inre problem fördjupades, förtroendet för Mona Sahlin som partiledare minskade, och hon lämnade sin post i mars 2011. Efterträdaren Håkan Juholt fick kritik för vinglig ledarstil, och i oktober krävdes hans avgång efter avslöjanden om tvivelaktiga  bostadsbidrag. Partiledningen uttalade sitt stöd för Juholt, men i väljaropinionen hade förtroendet för honom och partiet skadats svårt.