Rumänien

http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Rumanien

Geografi

Rumänien – beläget mellan Balkanhalvön och det rysk-ukrainska slättlandet – är till ytan ungefär hälften så stort som Sverige. I öster har landet en omkring 25 mil lång kust mot Svarta havet.

Fakta - Geografi

Yta - km2 238 391 (2015)
Tid svensk + 1 timme
Högsta berg Moldoveanu (2544 m ö h)
Viktiga floder Donau, Prut, Mures
Angränsande land/länder Ukraina, Moldavien, Ungern, Serbien, Bulgarien
Huvudstad med antal invånare Bukarest (Bucuresti) 1 670 000 (folkräkning 2011)
Övriga större städer Cluj-Napoca 309 000, Timişoara 303 000, Iaşi 263 000, Constanţa 254 000 (folkräkning 2011)

Klimat

Rumänien har ett tempererat inlandsklimat med stora temperaturväxlingar. Sommartid kan temperaturen på slättlandet stiga till drygt 40 plusgrader och på vintern kan den sjunka till 20–25 minusgrader. Nederbörden är jämnt fördelad över hela året, mest riklig i bergen medan kustområdet får minst. Ymniga snöfall kan förekomma i Karpaterna.

Fakta - Klimat

Medeltemperatur/dygn Bukarest 23 °C (jul-aug), -2,5 °C (jan)
Medelnederbörd/månad Bukarest 89 mm (juni), 33 mm (feb)

Befolkning & språk

Före kommunismens fall 1989 hade Rumänien med europeiska mått mätt en hög befolkningstillväxt, vilket delvis berodde på det förbud mot aborter som infördes av kommunistregimen. Sedan 1990 har antalet invånare stadigt minskat till följd av sjunkande födelsetal, stigande dödstal och en omfattande emigration. Det är främst städernas befolkning som har minskat.

Fakta - Befolkning & språk

Antal invånare 19 832 389 (2015)
Antal invånare per kvadratkilometer 87 (2014)
Nativitet/födelsetal - per 1000 invånare 9 (2014)
Mortalitet/dödstal - per 1000 invånare 13 (2014)
Befolkningstillväxt - procent -0,4 (2014)
Fertilitetsgrad - antal födda barn per kvinna 1,5 (2013)
Andel invånare i städerna - procent 54,6 (2015)
Andel kvinnor - procent 51,3 (2014)
Förväntad livslängd - år 75 (2014)
Förväntad livslängd för kvinnor - år 79 (2014)
Förväntad livslängd för män - år 72 (2014)
Folkgrupper rumäner 88,6 %, ungrare 6,5 %, romer 3,3 %; därutöver små grupper av ukrainare, tyskar, turkar, ryssar, tatarer m fl (folkräkning 2011)
Språk rumänska är officiellt språk, dessutom talas ungerska, romani och många andra språk

Religion

Den övervägande delen av befolkningen tillhör den rumänska ortodoxa kyrkan. Över hälften av ungrarna i landet är protestantiska kalvinister medan de flesta andra är katoliker. Därutöver finns bland invånarna lutheraner, baptister och pingstvänner samt över 60 000 muslimer med turkisk bakgrund.

Utbildning

Det rumänska utbildningssystemet har varit i djup kris ända sedan kommunistregimens fall. Täta skiften på posten som utbildningsminister och mer än ett dussin reformer av skolsystemet har skapat osäkerhet bland lärare och elever, samtidigt som landets ekonomiska problem har urholkat de statliga utbildningsanslagen.

 

Fakta - Utbildning

Andel barn som börjar grundskolan - procent 85,8 (2012)
Antal elever per lärare i grundskolan 18 (2012)
Läs- och skrivkunnighet - procent 98,6 (2011)
Läs- och skrivkunnighet kvinnor - procent 98,2 (2011)
Läs och skrivkunnighet män - procent 99,0 (2011)
Läs- och skrivkunnighet bland unga - procent 99,0 (2011)
Utbildsningskostnadernas andel av BNP - procent 2,9 (2012)
Utbildningskostnadernas andel av statsbudgeten - procent 8,4 (2012)

Kultur

Det rumänska språket som härstammar från latin utgör kärnan i den rumänska kulturen. Portalgestalten inom litteraturen är 1800-talsförfattaren Mihai Eminescu. Satiren har en viktig plats; dramatikern Eugen Ionescu (fransk stavning Eugène Ionesco) var med sin surrealism typiskt rumänsk även om han liksom många andra kända rumäner verkade i exil i Frankrike.

Massmedier

Lagstiftningen efter revolutionen 1989 garanterar yttrandefrihet men problem kvarstår för de massmedier som vill rapportera fritt och kritiskt. Politiska och ekonomiska påtryckningar från lokala politiker och affärsmän och rena hot förekommer, särskilt mot regionala medier som skrivit om korruption och andra missförhållanden. 

Fakta - Massmedier

Pressfrihetsindex 25 (2015)
Antal mobilabonnemang per 100 invånare 106 (2014)
Antal internetanvändare per hundra invånare 54 (2014)

Politiskt system

Rumäniens författning från 1991 har den franska konstitutionen som förebild, men efter omfattande ändringar och folkomröstning 2003 är den anpassad till EU:s lagstiftning. Partisystemet har präglats av personmotsättningar och splittring. Vänsterpartier med rötter i det gamla kommunistpartiet dominerade länge, men på senare år har kristdemokratiska och liberala krafter vuxit i inflytande. 

Äldre historia

Rumänien har haft historiska konflikter med Ungern om Transsylvanien i väster och med Ryssland om Bessarabien i öster. Det moderna Rumänien grundlades sedan furstendömena Moldova och Valakiet slagits samman 1859. Genom första världskriget vann Rumänien Transsylvanien och Bessarabien samt Bukovina i norr, men efter andra världskriget förlorade Rumänien det oljerika Bessarabien och norra Bukovina till Sovjetunionen.

Modern historia

Efter andra världskriget blev Rumänien en kommunistdiktatur, där Nicolae Ceauşescu tog makten 1965. Han kontrollerade samhället med den fruktade säkerhetstjänsten Securitate. Men ekonomisk nedgång och svåra umbäranden för folket ledde till växande missnöje, och 1989 drevs Ceauşescu från makten. 1990-talet blev oroligt med strejker, protester och våld mot demonstranter. Läget är numera lugnare och sedan 2007 är Rumänien medlem i EU.

Aktuell politik

När socialdemokratiska PSD segrade i parlamentsvalet i december 2016 hade Rumänien i drygt ett år styrts av en opolitisk expertregering ledd av den förre EU-kommissionären Dacian Cioloș. Experterna hade fått uppdraget sedan den förra PSD-regeringen undergrävts av korruptionsanklagelser och slutligen knäckts av folklig upprördhet över en nattklubbsbrand som krävt tiotals liv på grund av undermåliga säkerhetsåtgärder som myndigheterna fick skulden för.

Fakta - Aktuell politik

Officiellt namn România/Rumänien
Statsskick republik, enhetsstat
Statschef president Klaus Iohannis (2014-)
Regeringschef premiärminister Sorin Grindeanu (2017-)
Viktigaste partier med mandat i senaste val Socialdemokratiska partiet (PSD) 154/67, Nationella liberala partiet (PNL) 69/30, Unionen rädda Rumänien (USR) 30/13, Ungerska demokratiska unionen (UDMR) 21/9, Liberalers och demokraters allians (Alde) 20/9, Folkrörelsepartiet (PMP) 18/8, etniska minoriteters partier 17/0 (2016)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val Social-liberala unionen (USL) 273/122, Rumänska högeralliansen (ARD) 56/24, Folkets parti - Dan Diaconescu (PP-DD) 47/21, Ungerska demokratiska unionen (UDMR) 18/9, etniska minoriteters partier 18/0 (2012)
Valdeltagande 39,4 % i parlamentsvalet 2016, 53,2 % respektive 64,1 % i presidentvalets två omgångar 2014
Kommande val presidentval 2019, parlamentsval 2010

Kalendarium

2009

Januari

Den speciella korruptionsåklagaren inleder ett ärende mot förre premiärministern Adrian Năstase. Han anklagas för att ha använt statliga medel för att finansiera sin presidentvalskampanj 2004. Under kampanjen hade han avgått som regeringschef, och därför kan parlamentet inte stoppa ett åtal.

Mars

Den internationella finanskrisen tvingar Rumänien att förhandla om stödlån från bland andra Internationella valutafonden (IMF) och EU. Ett lånepaket på 20 miljarder euro beviljas men åtföljs av hårda villkor om nedskärningar för att hålla budgetunderskottet nere.

April

Regeringen fördömer ingripande mot rumäner i grannlandet Moldavien, sedan regeringen där anklagat Rumänien för att ha legat bakom oroligheter i huvudstaden Chişinău.

Utrikespolitik och försvar

Diktatorn Nicolae Ceauşescu förde på kommunisttiden en självständig utrikespolitik gentemot Sovjetunionen. Efter diktaturens fall 1989 blev Rumäniens främsta utrikespolitiska mål att närma sig västvärlden. Landets strategiska läge och dess flyg- och flottbaser vid Svarta havet gjorde det attraktivt för försvarsalliansen Nato. Idag är Rumänien medlem i såväl Nato som EU.

 

Fakta - Utrikespolitik och försvar

Armén - antal man 42 600 (2015)
Flottan - antal man 6 900 (2015)
Flygvapnet - antal man 8 400 (2015)
Militärutgifternas andel av BNP - procent 1,4 (2015)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten - procent 4,1 (2012)

Ekonomi

Med egna energitillgångar, bördig jord och många industrier har Rumänien goda ekonomiska förutsättningar, men landet var ett av de fattigaste i Europa när Ceauşescuregimen störtades 1989. Idag är Rumänien det näst fattigaste landet i EU efter Bulgarien.

 

Fakta - Ekonomi

BNP per person - US dollar 8 973 (2015)
Total BNP - miljoner US dollar 199 044 (2014)
BNP-tillväxt - procent 3,7 (2015)
Jordbrukets andel av BNP - procent 5,4 (2014)
Industrins andel av BNP - procent 27,3 (2014)
Servicesektorns andel av BNP - procent 67,4 (2014)
Inflation - procent -0,3 (2016)
Statsskuldens andel av BNP - procent 39,3 (2015)
Utlandsskuld - miljoner US dollar 32 574 (2015)
Valuta lei

Naturtillgångar & energi

Rumänien har egna tillgångar av flera slags energiråvaror, inklusive vattenkraft, och en lång rad mineraler, men reserverna är i de flesta fall relativt små. Naturtillgångarna var grunden för kommunisttidens satsningar på tung industri men gruvindustrin har sedan dess gått tillbaka, delvis på grund av för låga investeringar.

Fakta - Naturtillgångar & energi

Energianvändning per person - kilo oljeekvivalenter 1 741 (2012)
Elkonsumtion per person - kilowattimmar, kWh 2604 (2012)
Utsläpp av koldioxid totalt - tusen ton 84 832 (2011)
Utsläpp av koldioxid per invånare - ton 4,21 (2011)

Jordbruk & fiske

Rumänien var ett framstående jordbrukarland före tvångskollektiviseringen under kommunisttiden. På 1990-talet började marken återlämnas till de tidigare ägarfamiljerna, och omkring 85 procent av arealen är nu privatägd. Tre rumäner av tio är sysselsatta inom jordbruket, men de svarar bara för sju procent av bruttonationalprodukten (BNP; 2011).

Fakta - Jordbruk & fiske

Andel av landytan som används för jordbruk - procent 59,7 (2012)

Industri

Från kommunisttiden (19481989) ärvde Rumänien flera stora anläggningar för tung industri i en omfattning som inte längre behövdes. Det rörde sig bland annat om järn- och stålverk samt tillverkning av stora maskiner, kemikalier och cement. Dessa ineffektiva statsstyrda företag hade ofta gammal maskinutrustning och använde föråldrade metoder, vilket ledde till låg produktivitet och omfattande miljöförstöring.

Utrikeshandel

När Sovjetblockets ekonomiska samarbete föll samman runt 1989 förlorade Rumänien det mesta av sina traditionella exportmarknader. Numera går det allra mesta av Rumäniens export till övriga EU-länder. Växande underskott i handeln är dock ett stort problem.

Fakta - Utrikeshandel

Varuexport - miljoner US dollar 54 517 (2015)
Varuimport - miljoner US dollar 63 122 (2015)
Bytesbalans - miljoner US dollar -2 096 (2015)
Varuhandelns andel av BNP - procent 73,3 (2015)
Viktigaste exportvaror maskiner, metaller, textilier och skor, kemikalier, jordbruksprodukter
Största handelspartners Tyskland, Italien, Frankrike, Ungern, Turkiet, Kina

Arbetsmarknad

Rumänien har haft en låg registrerad arbetslöshet jämfört med andra östeuropeiska länder. Siffran steg dock till en topp på nära 12 procent i slutet av 1999 men därefter skedde en stadig nedgång under flera år, och den officiella arbetslösheten låg på 3,6 procent hösten 2008. Den internationella finanskrisen drev upp arbetslösheten till omkring 8 procent 2009–2010, varefter den åter har sjunkit.

Fakta - Arbetsmarknad

Arbetslöshet - procent 7,0 (2014)
Ungdomsarbetslöshet - procent 23,8 (2013)
Andel kvinnor av arbetsstyrkan - procent 44,6 (2013)

Sociala förhållanden

Levnadsförhållandena i Rumänien är fortfarande allmänt sett sämre än i de flesta europeiska länder. När hela samhället och ekonomin skulle förändras under 1990-talet sjönk levnadsstandarden från en redan låg nivå. Trots förbättringar under senare år levde ännu 2010 ungefär var femte rumän under fattigdomsgränsen, mätt som en inkomst under 60 procent av landets genomsnitt. De flesta fattiga finns på landsbygden, och medellivslängden är den lägsta inom EU.

Fakta - Sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet - per 1000 födslar 11 (2013)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten - procent 87,7 (2008)
Andel av befolkningen som har tillgång till avlopp - procent 79,1 (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP - procent 5,6 (2014)
Offentliga utgifter för hälsovård per person - procent 556,8 (2014)
Andel kvinnor i parlamentet - procent 13,5 (2014)

Seder och bruk

Att umgås med rumäner är inte så mycket mer komplicerat än med vilka andra som helst. Som svensk kan man kanske reagera på att rumäner ofta står nära inpå varandra när de skakar hand och kan stå kvar lika nära under det följande samtalet. Ett samtal kan förefalla intensivt på grund av alla gester och livlig mimik, ofta kan det bli högröstat och med starka känsloutbrott. Det betyder inget särskilt, det är ett normalt beteende.

Kommunikationer

Under kommunisttiden (1948–1989) och även under 1990-talet försummades utbyggnad och underhåll av vägar och järnvägar, som därför fortfarande oftast är i så dåligt skick att den viktiga kommersiella trafiken med varor drabbas av svårigheter. Bygget av nya vägar har gått långsamt och Rumänien har fortfarande bara omkring 50 mil motorvägar.

Turism

Den orörda naturen i Karpaterna, medeltidsstäder och slott i Transsylvanien, Donaudeltat, sandstränderna längs Svarta havets kuster och landets särpräglade kultur innebär att Rumänien har förutsättningar att bli ett stort turistland.

Fakta - Turism

Antal utländska besökare per år 8 019 000 (2013)
Turistinkomster - miljoner US dollar 1 903 (2013)
Turistinkomsternas andel av exporten - procent 2,5 (2013)