Landguiden - Länder i fickformat från Utrikespolitiska Institutet

  1. Logga in
  2.  
  3.  
  4. Avbryt
  5. Glömt lösenord? Skapa en inloggning

Åland

Åland intar en särställning i republiken Finland. Det är ett självstyrande landskap som består av över 6 000 öar, holmar och skär. Ålands landyta är 1 481 kvadratkilometer. Av de cirka 28 000 ålänningarna (2011) bor omkring två tredjedelar på huvudön Fasta Åland där huvudstaden Mariehamn ligger.

Nästan alla ålänningar talar svenska och enligt lag ska Åland bevaras svenskspråkigt. Endast engelska är obligatoriskt främmande språk i de åländska skolorna, medan finska och andra språk kan väljas frivilligt.

Åland var redan under forntiden svenskspråkigt och var under vikingatiden ett av Nordens tätast befolkade områden, med omfattande handelsförbindelser med grannarna. När Finland överlämnades till Ryssland efter Finska kriget 1808–1809 (se Modern historia) följde Åland med. Trots att Ryssland enligt ett avtal inte fick bygga försvarsanläggningar på Åland uppfördes en stor fästning i Bomarsund under åren 1836–1853. Den ockuperades dock och sprängdes 1854 av en engelsk-fransk flottstyrka. Enligt det så kallade Ålandsservitutet som ingick i det fredsavtal som slöts i Paris två år senare skulle inga militära befästningar tillåtas på Åland.

Efter ryska revolutionen 1917 uppstod en ny tvist mellan Sverige och Finland om Åland. Ålänningarna krävde ökat självbestämmande samt att få ansluta sig till Sverige, men den finländska regeringen förklarade att Åland tillhörde Finland. 1920 beslöt Finland dock att ge Åland visst självstyre.

FN:s föregångare, Nationernas förbund, beslöt 1921 att Åland inte skulle avskiljas från Finland men att ålänningarna borde få garantier om att svenskheten skulle bevaras samt att Åland skulle få behålla sin neutralitet samt att inga militära förband fick placeras där. Detta slogs fast i Ålandskonventionen som ersatte Ålandsservitutet.

Under andra världskriget byggde Finland befästningar på Åland. I fredsfördraget mellan Finland och Sovjetunionen 1947 bekräftades på nytt Åland inte fick befästas. En följd av Ålands särskilda ställning är att ålänningar är befriade från värnplikt.

Åland hade 1945 åter begärt att få ansluta sig till Sverige, som dock inte ville riva upp beslutet om Finlands suveränitet över Åland.

År 1951 fick Åland en ny självstyrelselag med utökade garantier för att svenska språket och kulturen skulle bevaras. Ålands särställning stärktes ytterligare 1993 då landskapet fick större ekonomisk frihet. Självstyret ger också Åland rätt att stifta lagar inom hälso- och sjukvård, utbildning, kultur, kommunikationer och polisväsendet.

Lagen ger Åland rätt att ställa sig utanför avtal mellan Finland och främmande nationer. En separat folkomröstning hölls därför 1994 för att avgöra om Åland skulle ansluta sig till EU tillsammans med Finland. En majoritet var för en anslutning men under förhandlingarna om medlemskapet genomdrev Finland, på ålänningarnas begäran, att Åland i likhet med Kanarieöarna skulle vara ett eget skatteområde inom EU.  Åland fick även behålla den så kallade hembygdsrätten som innebär att endast personer bosatta på Åland får äga mark och fastigheter eller driva företag där.

Finland representeras på Åland av en landshövding, som utses av Finlands president i samråd med talmannen i det åländska parlamentet, kallat lagtinget. Detta har 30 platser och ledamöterna väljs för fyra år. Åland väljer också en representant till Finlands riksdag, vilken i regel ansluter sig till Svenska folkpartiets riksdagsgrupp.

Självstyrets verkställande makt ligger hos landskapsregeringen (tidigare landskapsstyrelsen) som leds av lantrådet och har dominerats av borgerliga koalitioner.

Förutom Ålands socialdemokrater (ÅSD), som oftast har befunnit sig i opposition, är de flesta partiet borgerliga. Åländsk center (ÅC), som av tradition har haft starkast stöd bland lantbrukarna, Moderaterna Åland (M) som fram till 2011 hette Frisinnad samverkan, Liberalerna på Åland (Lib) och Obunden samling (ObS). Ålands framtid (ÅF) förespråkar åländsk självständighet.

I senare års valrörelser har livliga debatter förts om bland annat EU-regler för jakten på sjöfågel och de stora fiskodlingarnas miljöpåverkan. Ålands möjligheter att påverka frågor inom EU har ofta debatterats. Regeringen i Helsingfors har varit negativ till att låta Åland föra sin egen talan i Bryssel i de frågor där Åland har rätt stifta sina egna lagar.

Lagtingsvalet i oktober 2011 blev en förlust för regerande Liberalerna, som gick tillbaka från 10 till 6 mandat och beslöt gå i opposition. Det andra regeringspartiet, Åländsk center, miste ett mandat men blev ändå största parti i valet med 7 mandat i lagtinget. Störst framgång hade Socialdemokraterna, som fördubblades från 3 till 6 mandat. Obunden samling fick 4 mandat, Moderaterna 4 och Ålands framtid 3. Socialdemokraterna, Centern, Moderaterna och Obunden samling bildades regering under ledning av socialdemokraten Camilla Gunell.

I lagtingsvalet i oktober 2015 fick Liberalerna 7 av de 30 mandaten. Åländsk center fick lika många mandat, medan Moderaterna erhöll 5 mandat. Socialdemokraterna tog också hem 5 mandat, medan Obunden samling fick 3 mandat och Ålands framtid 2 mandat. Valresultatet innebar endast maginella förändringar i mandatfördelningen jämfört med valet 2011. Valdeltagandet låg på 70,3 procent. Månaden därpå valdes Katrin Sjögren från Liberalerna till nytt lantråd.

2010 fick Åland rätt att ständigt ha sin egen flagga hissad tillsammans med Finlands och EU:s flaggor vid Finlands EU-representation i Bryssel.

Jordbruk med boskapsskötsel var, tillsammans med fiske, länge huvudnäring på Åland, men numera dominerar transportsektorn, inte minst sjöfarten, handel och turism ekonomin. Östersjöfisket har fortfarande viss betydelse, liksom fiskodling.

Många turister besöker den åländska skärgården. Färjetrafiken till åländska hamnar ökade avsevärt när EU år 1999 avskaffade den skattefria försäljningen ombord på fartyg mellan EU-länder. Eftersom Åland står utanför unionens skatteområde kunde taxfreeförsäljningen fortsätta på de fartyg som går till åländsk hamn. Ett bakslag kom dock 2008, sedan EU motsatt sig snusförsäljning ombord på åländska färjor.

Åland har högre BNP per invånare än något av de övriga finländska landskapen, och arbetslösheten är relativt låg. I början av 2012 var knappt 3 procent av ålänningarna öppet arbetslösa.

 

Till toppen av sidan

Dela |

Snabbfakta om Åland

Fakta om Åland