Landguiden - Länder i fickformat från Utrikespolitiska Institutet

  1. Logga in
  2.  
  3.  
  4. Avbryt
  5. Glömt lösenord? Skapa en inloggning

Sociala förhållanden

Så gott som alla syrier påverkas av kriget i sin vardag. Förutom det dagliga hotet om våld och död har ekonomin raserats i stort och många har fått svårt att klara sin försörjning. Det gäller särskilt de cirka 6,5 miljoner som befinner sig på flykt inom landet.

Över 4,5 miljoner syrier har lämnat landet sedan 2011. De flesta befinner sig i Turkiet och Libanon. Flyktingarnas situation är särskilt svår i Libanon och kan också förvärras i Irak, där det sedan 2014 råder en stor inhemsk flyktingkris. Särskilt utsatta är statslösa palestinier från Syrien har diskriminerats eller avvisats av myndigheterna i Jordanien och Libanon. Nästan två tredjedelar av palestinierna i Syrien har fördrivits från sina hem.

I början av 2016 räknade FN med att mer än 13 miljoner syrier behövde bistånd för att klara sig. Runt en tredjedel av dem befann sig i belägrade områden eller på platser som var svåra att nå. Fyra av fem familjer beräknades leva i fattigdom.

Omvärldens biståndsinsatser håller inte jämna steg med behoven. Brist på pengar har tvingat både privata biståndsgivare och FN-organ, inklusive UNHCR (flyktingar), WFP (matbistånd) och Unrwa (palestinska flyktingar), att skära i biståndsprogammen eller tillfälligt ställa in leveranserna.

Värst är läget i de oppositionskontrollerade delarna av Syrien, men även på regeringskontrollerat område lider man svårt av det ekonomiska läget, med exempelvis stigande brödpriser, trots att mer än hälften av statens budget numera går till subventioner av exempelvis olja, el, bröd och socker. Regeringen har successivt tvingats höja de statligt fastställda priserna på bensin vilket slagit hårt mot såväl vanligt folk som transportnäringen och ekonomin i stort.

FN uppgav i början av 2014 att 245 000 syrier levde under belägring i sitt eget land. Regeringssidan har systematiskt använt utsvältning och ibland även stängt av vattenförsörjningen i vissa områden som belägras av armén. Oppositionsgrupper har gjort detsamma i andra områden. Från flera sådana belägrade områden har dödsfall till följd av svält rapporterats.

FN:s säkerhetsråd har fattat beslut om att inga FN-organ behöver invänta tillstånd från Bashar al-Assads regering för att sända in bistånd över gränsen, vilket tidigare varit fallet. Assadregeringen har i allmänhet vägrat ge tillstånd för biståndsleveranser till oppositionskontrollerade områden.

Kriget har slagit sjukhussystemet i spillror och lämnat över miljoner syrier utan tillgång till adekvat vård. Många sjukhus lider också brist på grundläggande saker som antibiotika, medel för smärtlindring och förband. Försämrade sanitära förhållanden gör att sjukdomar sprids och smittan blir svårare att hejda. 2013 rapporterades utbrott av polio för första gången på 14 år och FN inledde en omfattande vaccineringskampanj, till vilken både regeringen och olika oppositionsgrupper har bidragit. Närmare tre miljoner barn vaccinerades. I början av 2015 konstaterade FN att inga nya poliofall hade rapporterats på ett år och att vaccineringskampanjen alltså verkade ha varit framgångsrik.

I krigets spår har kriminaliteten ökat. För att klara sin försörjning har personer som förut bedrev normal affärsverksamhet börjat engagera sig i smuggling, och handel på svarta marknaden. Många väpnade grupper på både oppositions- och regeringssidan är inblandade i utpressning, rån och plundring för att finansiera sin verksamhet, inklusive i de områden de säger sig försvara mot den andra sidan. Vanliga syrier och affärsmän har i sin tur tvingats söka beskydd av väpnade grupper, och måste ofta betala dem för att trygga sina familjer eller sin ekonomiska verksamhet.

Syrien har ett på papperet relativt väl utbyggt socialförsäkringssystem som omfattar pensioner, sjukpenning och arbetslöshetsersättning. Systemet finansieras av avgifter som betalas in till staten av både arbetsgivaren och de anställda. Alla anställda inom produktionen ska i princip vara försäkrade, men stora grupper, till exempel lantarbetare, står utanför systemet. För dem som saknar försäkring är en stor familj det bästa skyddsnätet.

Familjeliv

Syriskt vardagsliv kretsar i hög grad runt familjen. Eftersom offentlig åldringsvård saknas är pensionärerna beroende av den egna familjens stöd. Det är också inom den egna släkten som föräldrar i första hand letar efter lämplig äktenskapspartner till sin dotter eller son. Rena tvångsäktenskap har blivit allt mindre vanliga, men i synnerhet på landsbygden sker sällan ett giftermål utan att föräldrarna haft ett avgörande inflytande. I allmänhet måste brudgummens familj betala hemgift till bruden och hennes anhöriga, och det kan röra sig om stora summor, ibland motsvarande flera årslöner. Ofta betalas summan ut bara vid en skilsmässa, då pengarna går till kvinnans underhåll. De dyra hemgifterna är också en orsak till att de flesta vill att äktenskapet ska hållas inom släkten: då kan man kringgå traditionen helt, eller åtminstone behålla pengarna inom den närmare kretsen.

Syrien är ett konservativt land med tydliga könsroller. Kvinnor förväntas sköta barnen, familjen och hemmet. Få syriska kvinnor har en egen karriär (se Arbetsmarknad).

Kvinnor diskrimineras i arvs- och familjerättsliga sammanhang, där staten låter lokala samfund tillämpa religiösa lagar (enligt en sunnimuslimsk tolkning för alla muslimer, men efter kristna traditioner för kristna syrier). Detta gör det bland annat svårare för många kvinnor än män att ta ut skilsmässa och en frånskild kvinna fråntas vårdnaden av sina söner när de fyller 13 och döttrarna när de blir 15. Män kan undgå straff för våldtäkt om de gifter sig med offret. Våldtäkt inom äktenskapet betraktas inte som ett brott i syrisk lag. Så kallade hedersrelaterade brott förekommer men det saknas statistik som visar hur vanliga de är. Straffen för "hedersmord" skärptes 2009 men är fortfarande mildare än för andra mord. 30 av de 250 ledamöterna i det parlament som valdes 2012 är kvinnor, alltså 12 procent.

I många oppositionskontrollerade områden finns inte längre några fungerande domstolar, och all rättsskipning bedrivs istället av lokala makthavare, vanligen enligt den sunnitiska sharialagen och på många ställen enligt en synnerligen sträng tolkning. Det förekommer att väpnade oppositionsgrupper trakasserar eller fängslar kvinnor som inte vill bära muslimsk slöja enligt den modell de föreskrivit. De mest extrema islamisterna, som Islamiska staten, har stenat kvinnor som anklagats för äktenskapsbrott till döds. De kurdiska självstyren som har upprättats på vissa områden i norra Syrien styrs av grupper närstående PKK och har en betydligt mer positiv syn på jämställdhet mellan kvinnor och män, även om konservativa traditioner fortfarande påverkar kvinnors liv i mycket hög grad.

Även om kvinnor ofta drabbas hårt av striderna, är det uteslutande män i de flesta väpnade grupper (på bägge sidor). På regeringssidan finns vissa milisgrupper som rekryterar kvinnliga soldater, framförallt i Homsområdet, även om de utgör en liten andel av de stridande. Den kurdiska gerillan i norra Syrien använder sig dock av stora mängder kvinnliga stridande och även kvinnliga befäl, med inspiration från PKK-rörelsens feministiska värderingar.
Syrien är ett ungt land, där 35 procent av befolkningen är under 15 år, enligt siffror från WHO år 2013. Problemen med stora ungdomsgenerationer och hög ungdomsarbetslöshet anses ha bidragit till problemen i landet. Barnarbete förekom i liten skala före kriget men är nu vanligt förekommande i vissa områden, inklusive bland flyktingar utanför Syrien (se Arbetsmarknad). Vissa väpnade grupper, framförallt på rebellsidan men även bland kurderna och på regeringssidan, använder sig av barnsoldater.

Homo-, bi- och transsexuella personer har låg status i samhället och "onaturlig sexuell samvaro" kan ge upp till tre års fängelse i regeringskontrollerade områden. Det sker ingen aktiv förföljelse av hbt-personer från regeringens sida, men det förs inte heller någon debatt om deras rätt till frihet från diskriminering. Syriska människorättsorganisationer arbetar inte heller för sexuella minoriteters rättigheter. I oppositionsområdena gäller olika lagar, men situationen för homo-, bi- och transpersoner får antas vara ännu svårare där. Vissa väpnade islamistgrupper har genomfört offentliga avrättningar av personer som anklagats för homosexualitet under kriget.

 

Till toppen av sidan

Dela |

Sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet - per 1000 födslar 12 (2013)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten - procent 90,1 (2012)
Andel av befolkningen som har tillgång till avlopp - procent 95,7 (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP - procent 3,3 (2013)
Offentliga utgifter för hälsovård per person - US dollar 43 (2013)
Andel kvinnor i parlamentet - procent 12,0 (2014)
Post Värde
Andel kvinnor i parlamentet - (2014) procent 12,0
Offentliga utgifter för hälsovård per person - (2013) US dollar 43
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP - (2013) procent 3,3
Andel av befolkningen som har tillgång till avlopp - (2015) procent 95,7
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten - (2012) procent 90,1
Spädbarnsdödlighet - (2013) per 1000 födslar 12