Landguiden - Länder i fickformat från Utrikespolitiska Institutet

  1. Logga in
  2.  
  3.  
  4. Avbryt
  5. Glömt lösenord? Skapa en inloggning

Naturtillgångar och energi

Syriens viktigaste naturtillgångar är olja, naturgas och fosfat. Utvinning av marmor, gips och salt förekommer också. Dessutom finns mindre tillgångar av järnmalm, asfalt, koppar, uran, bauxit, magnesium, guld och silver.

Öster om Palmyra (Tadmur) finns stora fosfatfyndigheter, som började exploateras 1972. Fosfattillgångarna lade grunden för en betydande inhemsk gödselindustri.

De första, relativt obetydliga oljefynden gjordes på 1950-talet men de källorna räckte bara i knappt 30 år. Mer olja av god kvalitet påträffades i mitten av 1980-talet i den centrala delen av landet. Dessa reserver är dock inte heller så stora och produktionen hade redan börjat sjunka före krigsutbrottet 2011. Transittrafiken av olja gav tidigare större inkomster än landets egen produktion. De två oljeledningarna från Irak genom Syrien är dock gamla och utslitna. Syrien, Irak och Iran träffade under 2010 och 2011 avtal om nya oljeledningar, men dessa planer är nu skrinlagda på grund av kriget.

Oljeindustrin har också skadats allvarligt av kriget, genom attentat mot rörledningar och i viss mån oljefält. Vid konfliktens början producerade Syrien över 400 000 fat olja om dagen, men siffran sjönk snabbt från mitten av 2011 och den tidigare oljeexportören Syrien tvingades så småningom att importera olja för egen konsumtion. Detta har kostat staten stora pengar, särskilt som regeringen sedan årtionden subventionerar oljeprodukter på den egna marknaden.

Syrien hade före kriget två stora oljeraffinaderier i Banyas och Homs, vilka är i stort sett oskadda och har förblivit under regeringens kontroll. Problemet är snarare att regeringen inte längre kan producera tillräckligt mycket olja och forsla den till raffinaderierna. Raffinaderiet i Homs har använts mycket lite på grund av kriget, men anläggningen i kuststaden Banyas har varit i bruk och försörjts med importerad olja från Irak och Iran. Detta har gjort det möjligt för regeringen att hålla ekonomins hjul i rörelse under flera års krig, men det har skett till stor kostnad för Iran som av politiska skäl har givit Syrien omfattande lån och bistånd. Oljebristen och glapp i tankertrafiken har trots detta orsakat kraftigt stigande priser och stora ekonomiska problem i regeringskontrollerade områden, även om läget är ännu värre i de oppositionsstyrda delarna av landet. Hösten 2014 legaliserade regeringen privat oljeimport, i ett försök att minska den växande bränslekrisen.

Från och med 2012 hamnade de viktigaste syriska oljefälten under olika rebellorganisationers kontroll, inklusive kurdiska grupper och Islamiska staten (se Politiskt system). I april 2013 legaliserade EU återigen oljeimport från syriska oppositionsgrupper, men behöll sina sanktioner mot regeringens oljeförsäljning. I östra och norra Syrien har privata entreprenörer och rebellgrupper skapat hundratals småskaliga raffinaderier för att förädla den råolja man hämtar upp från oljefält eller köper av andra grupper. Syrisk olja verkar också säljas vidare av smugglare i Irak, Turkiet och andra länder. Många av de små raffinaderierna i östra Syrien har bombats av USA sedan 2014, som ett sätt att försvaga Islamiska statens ekonomiska bas. Dessa bombningar tycks ha bidragit till att öka olje- och bränslebristen i Syrien.

De första fyndigheterna av naturgas upptäcktes 1982 och sedan slutet av 1990-talet har produktionen ökat snabbt. Även gassektorn har skadats av kriget. Flera projekt inleddes före upproret för att knyta ihop syriska gasledningar med grannländernas, men dessa är inte längre realistiskt genomförbara.

Elproduktionen har främst baserats på olja och gas och i viss mån vattenkraft. Stora investeringar har gjorts för att öka elproduktionen som tredubblades mellan 1994 och 2004. Trots detta var efterfrågan alltid större än tillgången. Många kraftverk var gamla och dåligt underhållna och särskilt på somrarna stängs elen av i de större städerna i upp till två timmar varje morgon och kväll. Det har funnits lösa planer på ett ryskbyggt kärnkraftverk, men det ses med stor misstänksamhet i USA och Israel, som befarat att Syrien vill skaffa sig kärnvapen.

Vattenkraften från Eufratdammen har inte heller lyckats hålla produktionsmålen. Brist på regn har tillsammans med turkiska dammar i Eufrats övre lopp lett till att vattenflödena har minskat på den syriska sidan av gränsen. Samtidigt har syriska projekt bidragit till lägre vattenflöden i Irak. Sjunkande grundvattennivåer skapar problem på flera håll i landet. Den höga befolkningstillväxten har förvärrat vattenbristen och flera gånger har myndigheterna ransonerat vattnet i de större städerna.

Elproduktionen skadats allvarligt av kriget och oljebristen, och vissa delar av Syrien saknar nu helt regelbunden elförsörjning. Värst är läget i de oppositionskontrollerade områdena i norr och öster.

Till toppen av sidan

Dela |

Naturtillgångar och energi

Energianvändning per person - kilo oljeekvivalenter 701 (2012)
Elkonsumtion per person - kilowattimmar, kWh 1169 (2012)
Utsläpp av koldioxid totalt - tusen ton 57 671 (2011)
Utsläpp av koldioxid per invånare - ton 2,63 (2011)
Post Värde
Utsläpp av koldioxid per invånare - (2011) ton 2,63
Utsläpp av koldioxid totalt - (2011) tusen ton 57 671
Elkonsumtion per person - (2012) kilowattimmar, kWh 1169
Energianvändning per person - (2012) kilo oljeekvivalenter 701