Landguiden - Länder i fickformat från Utrikespolitiska Institutet

  1. Logga in
  2.  
  3.  
  4. Avbryt
  5. Glömt lösenord? Skapa en inloggning

Massmedier

Den syriska regeringen eller personer lojala mot presidentfamiljen äger och kontrollerar nästan alla massmedier på regeringskontrollerat område. Trots att författningen stadgar yttrande- och pressfrihet förekommer censur av främst arabiskspråkiga medier. Många journalister utövar också självcensur.

Det pågående inbördeskriget har förvandlat Syrien till världens farligaste land för journalister. Sedan kriget började har närmare 200 journalister eller medieaktivister dödats, enligt statistik från organisationen Reportrar utan gränser.

Tidigare förekom i princip inte privatägda medier i Syrien, men efter skiftet på presidentposten 2000 trädde en ny presslag i kraft vilken innebar att privatägda tidningar kunde ges ut (se Politiskt system och Modern historia). Lagen innehöll dock en rad restriktioner, och Syrien beskrevs redan före krigsutbrottet 2011 som ett av de länder som utövade den allra hårdaste kontrollen av medierna. Kritik av presidenten och hans familj, det regerande Baathpartiet eller militären är inte tillåten. För att få ge ut en tidning måste man få en licens från informationsdepartementet.

I praktiken har man inte tillåtit någon utgivning som varit kritisk mot regeringen och systematiskt gynnat privata medieföretag med anknytning till den styrande eliten. Även privata tidningar hämtar ofta sina politiska nyheter direkt från den statliga Syriska arabiska nyhetsbyrån (Sana), vars rapportering är kraftigt propagandavinklad.

De största dagstidningarna är de privatägda al-Watan (”Fosterlandet”, som kontrolleras av presidentens kusin), Baladna (”Vårt land”, som kontrolleras av sonen till en tidigare säkerhetschef), Baathpartiets tidning al-Baath, samt Tishrin (”Oktober”) och al-Thawra (”Revolutionen”), vilka bägge ges ut av statsföretaget al-Wahda. 

Den engelskspråkiga tidningen Syria Times, som också utges av statliga al-Wahda, stängdes 2008 men återföddes 2012 som nättidning (www.syriatimes.sy). Det finns sedan 2000-talets början en mängd privatägda vecko- och månadsmagasin. Ett mindre antal har fokus på politik, religion eller samhällsfrågor, men de måste som all annan press i de regeringskontrollerade delarna av Syrien uppträda lojalt mot presidenten.

Den statliga radion sänder program på arabiska och en rad utländska språk. Privatägd kommersiell radio tilläts 2002 men får inte sända självständiga politiska program.

Det statliga TV-bolaget sänder i två huvudsakliga inhemska kanaler och flera kanaler via satellit, inklusive nyhetskanalen al-Ikhbaria. Parabolantenner för mottagning av utländska program är tillåtna sedan 2000-talets början och många syrier tittar på regionala TV-kanaler.

Internetkaféer började öppnas i de större städerna under 2000-talet, men myndighetskontrollen var relativt hård och flera hundra bloggar och oberoende sajter blockerades.

Under det pågående inbördeskriget har medielandskapet förändrats dramatiskt och många nyheter sprids nu via till exempel Twitter, Facebook och olika politiska grupperingars hemsidor. Ett stort antal oppositionsmedier har etablerat sig i exil eller, i mindre utsträckning, i de rebellkontrollerade delarna av Syrien.  

Till toppen av sidan

Dela |

Massmedier

Pressfrihetsindex 77 (2015)
Antal mobilabonnemang per 100 invånare 71 (2014)
Antal internetanvändare per hundra invånare 28 (2014)
Post Värde
Antal internetanvändare per hundra invånare - (2014) (ingen enhet) 28
Antal mobilabonnemang per 100 invånare - (2014) (ingen enhet) 71
Pressfrihetsindex - (2015) (ingen enhet) 77