Landguiden - Länder i fickformat från Utrikespolitiska Institutet

  1. Logga in
  2.  
  3.  
  4. Avbryt
  5. Glömt lösenord? Skapa en inloggning

Ekonomi

Syrien hade före det pågående inbördeskriget en relativt mångsidig ekonomi med ett välutvecklat jordbruk, goda naturtillgångar samt starka traditioner inom handel och affärsliv. Stora delar av befolkningen led dock av fattigdom och försöken att reformera ekonomin hämmades av korruption och mäktiga intressen inom staten och militären.

Den syriska ekonomiska systemet är en blandning av en centralstyrd planekonomi av socialistisk modell och en marknadsekonomi med privatägda företag. De flesta större industriföretag är statsägda, och staten kontrollerar eller har ett stort ägande inom strategiskt viktiga områden som energi, gruvor, el och vatten samt finanssektorn och de flesta bankerna. Staten bestämmer också priserna på viktiga jordbruksvaror. De i huvudsak privatägda jordbruken och mindre industrierna måste också följa de ekonomiska femårsplaner som staten drar upp.

Det centraliserade ekonomiska systemet har resulterat i en överbemannad offentlig sektor som präglats av låg produktivitet, låga löner och en omfattande byråkrati där korruption frodats.

Statens starka dominans har bestått trots att regeringen genomförde flera ekonomiska reformer under 2000-talet för att försöka minska statens roll och underlätta för både inhemska och utländska företag att verka. Skattelättnader infördes för utländska investerare 2002. Ett år senare upphävdes förbudet för privatpersoner att inneha utländsk valuta. 2004 öppnades de första privata bankerna och 2009 öppnades en aktiebörs i Damaskus. Reformarbetet gick dock långsamt och ökade inte välståndet för större delen av befolkningen, snarare växte klyftorna i samhället.

Utvecklingen sedan 2011

Sedan krigsutbrottet 2011 har Syriens ekonomi försämrats mycket kraftigt då landets två viktigaste inkomstkällor – oljeexport och turism – har sinat. En ”avindustrialisering" har skett då många av landets företag har tvingats stänga, gått i konkurs eller utsatts för förstörelse och plundring. Både kvalificerade arbetare och kapital har flytt landet och jordbrukets och den offentliga verksamhetens andel av BNP har ökat kraftigt.

På grund av kriget har handeln med omvärlden skurits av och Syrien har utsatts för sanktioner. Olja och petroleumprodukter var länge Syriens viktigaste exportvaror och svarade i mitten av 2000-talet för ungefär två tredjedelar av exportinkomsterna. I övrigt är det jordbruket som stått för de största exportinkomsterna i form av bomull, frukt och grönsaker.

Europeiska länder var traditionellt sett den viktigaste köparen av syrisk olja, så när EU under hösten 2011 införde köpförbud för syriska oljeprodukter var det ett mycket hårt slag mot ekonomin. USA har tillämpat vissa ekonomiska sanktioner mot Syrien ända sedan 2004, vilka skärptes 2008. Sedan 2011 har ytterligare sanktioner införts mot flera ledande personer i regeringen och armén och mot företag och institutioner.

Som svar på de västliga sanktionerna förklarade president Assad att Syrien istället kunde handla med länder som Ryssland, Kina, Iran och andra arabiska stater. De senaste åren har handeln med Iran ökat kraftigt. Den iranska regeringen har givit Assads regering lån och exportkrediter värda flera miljarder dollar och tecknat handelsavtal som varit mycket förmånliga för Syrien, för att på så vis stärka regeringssidan. Handelsavtal har också slutits med Irak. Detta har dock inte kunnat kompensera för handelsbortfallet med EU. Den totala varuexporten halverades 2011–2012 och har sjunkit kraftigt sedan dess. Syrien som tidigare var ett oljeexporterande land (se Naturtillgångar och energi) måste nu importera olja. Detsamma gäller spannmål och andra livsmedel.

Redan före kriget var subventioner av basvaror en kostsam post i statens räkenskaper. En av regeringens första åtgärder när oroligheter började rapporters 2011 var att höja löner och avbryta de impopulära ekonomiska nedskärningarna. Denna politik blev dock svår att upprätthålla när statens inkomster minskade och utgifterna för kriget ökade. Regeringen har därför stegvis tvingas skära ner subventionerna, trots folkligt missnöje.

Under kriget har den informella ekonomin växt kraftigt, med omfattande smuggling längs landets gränser och mellan olika områden i Syrien, vilka nu lyder under olika rebell- och milisgrupper. Smuggling förekommer även på regeringssidan. Stora delar av befolkningen är nu beroende av bistånd (se Sociala förhållanden).

Till toppen av sidan

Dela |

Ekonomi

BNP per person - US dollar 2 080 (2007)
Total BNP - miljoner US dollar 40 405 (2007)
BNP-tillväxt - procent 5,7 (2007)
Jordbrukets andel av BNP - procent 17,9 (2007)
Industrins andel av BNP - procent 33,0 (2007)
Servicesektorns andel av BNP - procent 49,1 (2007)
Utlandsskuld - miljoner US dollar 3 528 (2015)
Valuta syriskt pund
Bistånd per invånare - US dollar 224 (2014)
Post Värde
Bistånd per invånare - (2014) US dollar 224
Utlandsskuld - (2015) miljoner US dollar 3 528
Servicesektorns andel av BNP - (2007) procent 49,1
Industrins andel av BNP - (2007) procent 33,0
Jordbrukets andel av BNP - (2007) procent 17,9
BNP-tillväxt - (2007) procent 5,7
Total BNP - (2007) miljoner US dollar 40 405
BNP per person - (2007) US dollar 2 080