Landguiden - Länder i fickformat från Utrikespolitiska Institutet

  1. Logga in
  2.  
  3.  
  4. Avbryt
  5. Glömt lösenord? Skapa en inloggning

Kalendarium 2015-

2015

Januari

Hadi al-Bahra avgår som ledare för den väststödda oppositionsalliansen, Nationella koalitionen (SNC), som har sin bas i exil. Till ny ledare väljs Khaled Khoja, läkare och affärsman från Damaskus. Genom valet av Khoja hoppas SNC stärka sin ställning bland dem som bekämpar Assad-regimen inne i Syrien. SNC har av rebellerna på marken anklagats för att vara verklighetsfrämmande.

Det internationella övervakningsorganet för kemiska vapen, OPCW, uppger att minst 13 personer har dödats vid klorgasattacker mot tre byar i Syrien under perioden april till augusti 2014. OPCW anger inte vilken sida som ska ha utfört attackerna, men enligt rapporten ska vittnen ha hört helikopterljud när bomber släpptes och klorgasen började spridas. Bara regeringssidan förmodas ha tillgång till helikoptrar.

Den tyska tidningen der Spiegel citerar anonyma underrättelsekällor som uppger att den syriska regeringen med hjälp av Iran och Nordkorea bygger en underjordisk kärnanläggning nära staden Qusayr i västra Syrien. Syftet skulle vara att utveckla kärnvapen. Uppgifterna förnekas av regeringen.

Det amerikanska militärhögkvarteret Pentagon meddelar att närmare tusen amerikanska soldater ska skickas till Mellanöstern för att träna syriska rebeller att stå emot IS. Träningen ska äga rum i Saudiarabien, Qatar och Turkiet.

Israeliskt flyg rapporteras ha dödat fem viktiga befälhavare för den libanesiska Hezbollah-milisen i en missilattack på den syriska sidan av Golanhöjderna. Även ett antal iranier, bland dem en general, ska ha dödats i attacken som riktades mot en fordonskolonn. Enligt Israel hade Hezbollah-männen planerat att utföra attentat mot mål på den israeliska sidan av gränsen.

Pentagon uppger att de tusentals flyganfall som genomförts mot IS ställningar i Syrien och Irak under de senaste fem månaderna endast resulterat i att IS har fått ge upp knappt en procent av det område som rörelsen kontrollerar.

Fredssamtal inleds den 26 januari i Moskva mellan en syrisk regeringsdelegation och inhemska oppositionsgrupper som tolereras av regimen. Den exilbaserade oppositionsalliansen SNC bojkottar samtalen. Mötet resulterar inte i något konkret utom en överenskommelse om att hålla nya samtal.

Efter fyra månader av strider lyckas kurdiska styrkor driva ut Islamiska staten från den symboliskt viktiga staden Kobane vid gränsen mot Turkiet i norr. Veckorna därefter erövrar kurderna även ett antal byar runt Kobane från IS.

Februari

Europeiska unionen, EU, avsätter en miljard euro under en tvåårsperiod för åtgärder som ska motverka IS framfart i Syrien och Irak.

USA och Turkiet ingår ett preliminärt avtal om att träna moderata syriska rebellstyrkor som ska bekämpa Islamiska staten. Träningen ska ske i Turkiet dit USA skickar 400 instruktörer. Enligt planerna ska 5 000 rebeller utbildas varje år under en treårsperiod. Rebellerna ska också få utrustning.

SOHR uppger att de USA-ledda flyganfallen mot IS ställningar har skördat mer än 1600 liv sedan de inleddes i september. De flesta av de dödade är jihadister från IS eller Nusrafronten. SOHR uppger att organisationen också har dokumenterat 62 civila dödsoffer i samband med flygräderna.

Oppositionsalliansen ANC, som verkar i exil, och Nationella koordinationskommittén, som är aktiv inne i Syrien under hård övervakning av Assadregimen, enas vid ett möte i Paris om en "färdplan" för fred och inrättandet av en övergångsregering.

Mars

EU belägger ytterligare ett antal personer och företag/institutioner i Syrien med sanktioner. Därmed omfattar sanktionslistan 218 personer och 69 företag/institutioner.

FN:s säkerhetsråd röstar för en resolution som USA lagt fram och som fördömer användandet av klorgas som stridsmedel i Syrien. Säkerhetsrådet hotar med åtgärder om kemikalier används som vapen i fortsättningen.

Organisationen Läkare för mänskliga rättigheter, baserad i New York, anklagar den syriska regimen för att systematiskt angripa sjukhus, kliniker och vårdpersonal. Enligt en rapport från organisationen har 610 vårdanställda dödats sedan 2011, varav 139 torterats till döds eller avrättats. Regimen hålls ansvarig för 97 procent av dödsfallen.

Human Rights Watch anklagar den väpnade oppositionen, både islamister och väststödda grupper, för att utan urskillning ha attackerat civila under kriget. En representant för organisationen säger att det har varit en "tävling i hur lågt man kan sjunka, där oppositionen imiterar regeringsstyrkornas grymhet."

Nusrafronten och dess allierade intar huvudstaden i provinsen Idlib. Därmed kontrollerar regeringen bara några mindre städer, ett flygfält och några militärbaser i provinsen som ligger vid gränsen till Turkiet. Idlib är det andra provinshuvudstaden som regeringen förlorar. I mars 2013 intogs staden Raqqa av oppositionen; den hamnade senare under IS kontroll.

April

Nusrafronten och andra rebeller tar över den sista gränspostering som den syriska regimen kontrollerar längs gränsen mot Jordanien.

Islamiska staten intar större delen av det palestinska flyktinglägret Yarmuk i södra delen av Damaskus.

Nya fredssamtal hålls i Moskva mellan den syriska regeringen och den inhemska oppositionen men samtalen leder ingen vart.

Human Rights Watch hävdar att det finns ”starka bevis för att regimen använt kemiska substanser mot civila vid minst sex tillfällen under striderna om Idlib i mars (se ovan), Organisationen citerar ögonvittnen och räddningsarbetare som hävdar att helikoptrar fällt bensinfatsbomber med klorgas över rebellkontrollerade områden.

Nusrafronten och allierade fortsätter sin expansion i provinsen Idlib genom att erövra den sista större regeringskontrollerade staden i provinsen, Jisr al-Shughur.

SOHR uppger att minst 220 000 människor har mist livet sedan konflikten bröt ut i mars 2011. Minst 67 000 av de döda ska ha varit civila, varav 11 000 barn.

Maj

Amnesty International anklagar regeringsstyrkorna för att begå handlingar som närmast kan beskrivas som brott mot mänskligheten genom att urskillningslöst bombardera civila i storstaden Aleppo i norra Syrien. Enligt Amnesty använder regeringen bensinfatsbomber fyllda med sprängmedel och anfaller avsiktligt civila mål. Amnesty kritiserar även rebellerna och säger att båda sidor begår krigsbrott så gott som dagligen i Aleppo.

Amerikanska och jordanska tjänstemän uppger att USA i Jordanien har börjat träna syriska rebeller som ska bekämpa IS.

Det internationella övervakningsorganet för kemiska vapen, OPCW, meddelar att organisationens inspektörer hittar spår av nervgas på platser i Syrien där sådana inte borde finnas.

Regeringen förlorar sin sista stora militärbas i provinsen Idlib till Nusrafronten och dess allierade.

IS intar staden Palmyra nordöst om Damaskus. Erövringen av Palmyra väcker oro i omvärlden för vad som ska hända med stadens antika byggnadsverk vilka upptagits på Unescos världsarvslista. Tidigare har IS förstört arkeologiska lämningar från förislamisk tid, bland annat i den irakiska staden Nimrud.

IS erövrar den sista regeringskontrollerade gränsövergången längs den syrisk-irakiska gränsen. Därmed har regeringen förlorat kontrollen över alla landets gränser utom den mot Libanon.

Regeringen tvingas bort från provinsen Idlib helt och hållet då dess styrkor förlorar staden Ariha till Nusrafronten och deras allierade.

En turkisk dagstidning uppger att lastbilar som tillhör den turkiska säkerhetstjänsten har använts för att smuggla vapen till rebeller inne i Syrien. Turkiet har även tidigare anklagats för att förse syriska rebeller med vapen, något som den turkiska regeringen häftigt förnekar.

Juni

Rebellgruppen Södra fronten hävdar att erövrat en av regimens största militärbaser i provinsen Deraa i södra Syrien.

Kurdiska styrkor uppger att de har intagit staden Tal Abyad, som kontrollerats av IS. De kurdiska soldaterna fick flygunderstöd av den USA-ledda koalitionen och av andra rebellgrupper. I mitten av juni erövrar kurdiska styrkor en gränsövergång vid gränsen till Turkiet och en vecka senare intas en militärbas som hållits av IS, strategiskt belägen norr om IS högkvarter Raqqa.

Sjuttio länder i Europa, Mellanöstern och Nordamerika kräver i ett brev till FN ett stopp för den syriska regimens ”systematiska användning av bensinfatsbomber”. Brevskrivarna anklagar den syriska regimen för att sedan krigets början ha dödat tusentals civila genom att bomba marknader, sjukhus, skolor, gudstjänstlokaler och bostäder.

Juli

För första gången sedan IS inledde sin offensiv mot Irak och Syrien sommaren 2013 bombar turkiskt stridsflyg IS-fästen inne i Syrien. Det sker sedan terrorgruppen genomfört attacker inne på turkiskt territorium (se TURKIET: Kalendarium). Turkiet betonar dock att det inte är aktuellt att gå in med marktrupp i grannlandet.
Turkiskt flyg anklagas för att även ha riktat flygangrepp mot kurdisk gerilla.

Uppgifter framkommer om att Turkiet och USA tillsammans planerar att inrätta en nio mil lång skyddszon längs gränsen mellan Syrien och Turkiet. Zonen skulle tömmas på IS-krigare och användas för att utbilda och stärka moderata syriska oppositionsstyrkor. Den skulle även kunna underlätta för syriska flyktingar i Turkiet att återvända hem.

Oppositionen i exil, Nationella koalitionen (SNC) och den moderata oppositionsalliansen inne i Syrien, Nationella koordinationskommittén (NCC) avslutar en långdragen tvist då de enas om att en förutsättning för att kunna skapa fred är att president Assad avgår. Den inhemska alliansen har tidigare lämnat dörren öppen för att Assad skulle kunna inkluderas i en övergångsregim.

President Assad utfärdar amnesti för desertörer från armén samt för dem som struntat i sin inkallelseorder. I ett av sina sällsynta tal erkänner Assad att armén lider av brist på soldater men säger att den fortfarande är i stånd att försvara landet. Armén som en gång omfattade 300 000 man beräknas ha halverats sedan kriget började till följd av dödsfall och desertingar.

Augusti

USA utvidgar sina sanktioner mot Syrien. Den här gången svartlistas företag och individer som försett regeringen med energiprodukter, till exempel gasol.

FN:s säkerhetsråd röstar för att tillsätta en panel som ska utreda vem som ligger bakom de bombattacker med klorgas som har rapporterats i Syrien. Senare under månaden uppger amerikanska tjänstemän att det finns skäl att anta att IS använt senapsgas i strid med kurdiska rebeller.

Amnesty International anklagar regeringen för att begå krigsbrott genom sina bombningar av Douma, en rebellkontrollerad förstad till Damaskus, och andra städer i jordbruksområdet öster om huvudstaden. Enligt Amnesty har regeringssidan genomfört 60 flyganfall mot området under första halvan av 2015 och anfallen har krävt omkring 500 människors liv.

Några dagar efter Amnestys rapport bombar regeringsflyg en marknad i Douma. Närmare 100 människor dödas och över 200 skadas. Attacken betecknas som en av de värsta under hela inbördeskriget. Flyganfallen och våldet mot civila från alla parter fördöms i kraftfulla ordalag av Stephen O'Brian, nytillträdd chef för OCHA (FN:s samordningsorgan för humanitära frågor) som är på besök i Syrien.

I ett ovanligt utbrott av endräkt enas de femton länderna i FN:s säkerhetsråd om en resolution gällande Syrien. Resolutionen stöder ett förslag som utarbetats av FN:s särskilda sändebud till Syrien, Staffan de Mistura. Enligt förslaget ska ett antal parter i kriget bjudas in till samtal i arbetsgrupper under september. Resolutionen stöder också ett förslag att upprätta ett övergångsstyre med deltagande från både Assadregimen och oppositionen.

Israel anfaller den syriska arméns ställningar på Golanhöjderna efter att missiler från den syriska sidan slagit ned i den del av Golan som Israel annekterat. Ingen skadas på den israeliska sidan men fem syrier uppges ha mist livet i de israeliska anfallen mot Syrien.

IS halshugger Khaled al-Asaad som varit chefsarkeolog under mer än 40 år i staden Palmyra. Al-Asaad mördas offentligt på ett torg i staden. Han uppges ha vägrat att tala om för IS var en del av stadens arkeologiska skatter är gömda. Palmyra hyser många ruiner från antiken och står med på Unescos världsarvslista. Några dagar efter mordet på al-Asaad spränger IS Baalshamin-templet som byggdes för nästan 2000 år sedan och som ansågs vara det näst viktigaste antika byggnadsverket i Palmyra. Unesco kallar sprängningen "ett krigsbrott." Ytterligare en vecka senare rapporteras IS ha förstört det mest betydelsefulla byggnadsminnesmärket, Bel-templet, och även andra antika byggnadsverk demoleras.

September

Flyktingkatastrofen i krigets spår kommer i fokus då den treårige Alan Kurdis kropp spolas upp på en strand i Turkiet. Bilder av den lilla kroppen i vattenbrynet chockar omvärlden och ger bränsle åt debatten i Europa om hur den ökande flyktingströmmen ska hanteras.

IS fortsätter förstörelsen av antika minnesmärken i staden Palmyra genom att spränga antika gravar.

En regimkritisk ledare för den drusiska minoriteten dödas i ett bilbombsattentat strax utanför staden Sweida i södra Syrien. Även en annan bilbomb exploderar inne i staden som räknas som drusernas huvudstad i Syrien. Druserna skyller attentaten på den syriska säkerhetstjänsten. Druserna var tidigare allierade med Assad-regimen men när Nusrafronten började tränga in på drusiska områden i södra Syrien 2014 lämnade många druser den nationella armén för att försvara sina hemorter mot Nusra. Regeringen har fördömt drusernas fanflykt och hotat att ställa deserterade druser inför rätta. Samtidigt beväpnas druserna i Syrien av drusiska grupper i Israel.

USA och Nato varnar för att Ryssland håller på att öka sin militära närvaro i Syrien. Amerikanska tjänstemän som citeras av nyhetsbyrån Reuters uppger att Moskva har skickat flygplan, landstigningsfartyg och marinsoldater till den ryska marinbasen i den syriska hamnstaden Tartus. En talesman för Pentagon säger att Ryssland verkar att vara i färd med att bygga en bas för flygoperationer nära staden Latakia i väster (president Assad har sitt starkaste fäste i Latakia-provinsen). Enligt BBC hävdar anonyma källor i Libanon att ryska soldater har deltagit i strider på marken. Moskva förnekar att något ändrats och påpekar att Ryssland sedan länge försett Assad-regimen med vapen och att ryska militära experter därmed befinner i Syrien för att utbilda den syriska armén.

Regimens sista fäste i den nordvästliga provinsen Idlib faller när en koalition av islamistgrupper, bland andra Nusrafronten, intar en flygbas som varit belägrad i två år.

Australien som deltar i den internationella koalition som genomför flygräder mot IS i Irak börjar anfalla IS-mål även i Syrien.

Människorättsobservatoriet SOHR rapporterar i mitten av månaden att en grupp på 75 rebeller, som utbildats av USA, har tagit sig in i Syrien från Turkiet,. Där ska de, enligt SOHR, strida tillsammans med andra USA-stödda grupper. Amerikansk militär har inte bekräftat uppgifterna.

Sista dagen i september ger sig Ryssland in i kriget på regeringens sida och börjar bomba mål i Syrien.

Oktober

Ryssland fortsätter med sina flygräder i Syrien och sätter även in kryssningsmissiler som avfyras från fartyg i Kaspiska havet. Ryssland hävdar att målet är IS medan andra källor uppger att de ryska anfallen i huvudsak riktas mot USA:s allierade som kämpar mot både IS och den syriska regeringen. Den ryske utrikesministern avvisar dessa uppgifter.

I en analys framkastar BBC tanken att president Assad med hjälp av Ryssland och Iran försöker tränga tillbaka övriga rebeller så att det till slut handlar om en konflikt mellan den syriska regeringen och IS. Därmed skulle omvärlden vara tvungen att ställa sig på regeringens sida.

Den ryska insatsen ger regeringsarmén nya möjligheter att genomföra offensiver med flygunderstöd och armén börja vinna terräng från rebellerna.

Den ryska flygaktiviteten upprör Turkiet som vid flera tillfällen hävdar att ryskt flyg kränkt turkiskt luftrum. Nato ställer sig bakom Turkiet och menar att de ryska intrången gjorts med avsikt. Nato säger också att den ökade ryska militära aktiviteten i Syrien innebär en ”oroväckande eskalering”.

Human Rights Watch anklagar de ryska planen för fälla klusterbomber och Ryssland beskylls också för att förse den syriska regimen med dito. Organisationen kritiserar också det kurdiska styre som upprättats i norr för att begå handlingar som kan liknas vid krigsbrott då tvångsförflyttar personer och förstör deras hem.

Den kurdiska gruppen PYD och dess milis YPG går ihop med några mindre arabiska och turkmenska grupper i en ny front, Syriens demokratiska styrkor.

SOHR uppger att organisationen nu dokumenterat mer än 250 000 dödsfall i Syrien sedan konflikten bröt ut. Drygt 74 000 av offren är civila, varav 12 500 barn.

President Assad åker på ett kort besök till Moskva. Det är hans första utlandsresa sedan 2011. Assad diskuterar kriget med Rysslands president Putin och de enas om att politiska åtgärder måste vidtas för att åstadkomma fred.

Under andra halvan av oktober tilltar den diplomatiska aktiviteten i Syrienfrågan. Representanter för 17 länder som är inblandade i konflikten samt FN och några andra organisationer samlas till ett möte i Wien den 30 oktober och för första gången deltar även Iran. Deltagarna vid mötet enas om be FN att försöka få till stånd en vapenvila och allmänna val i Syrien. Samtalen ska fortsätta i november.

USA beslutar att sätta in en liten militär specialstyrka i Syrien. Det är första gången sedan konflikten bröt ut som USA bidrar med soldater på marken. Enligt det amerikanska försvarsdepartementet handlar det om mindre än 50 man och de ska endast ägna sig åt att träna och assistera de väststödda rebellerna i deras kamp mot IS.

November

Human Rights Watch hävdar att rebellgruppen Islamiska armén använder fångar som mänskliga sköldar mot regeringens bombanfall genom att sätta fångarna i burar som placeras ut på strategiska ställen.

Amnesty International anklagar regimen för att tjäna stora summor genom att systematiskt ta betalt av anhöriga som vill veta vad som hänt fängslade eller försvunna familjemedlemmar. Enligt människorättsorganisationen utgör mutor till tjänstemän och fängelsevakter "en stor del av ekonomin". Amnesty uppger att minst 65 000 människor fängslats sedan 2011. Bland dem finns människorättsaktivister, journalister, hjälparbetare och läkare som antingen uppfattas som illojala mot regimen eller som gripits som påtryckningsmedel mot någon anhörig. Merparten av fångarna sitter i överfulla celler under svåra förhållanden. Många dör enligt Amnesty till följd av sjukdomar, tortyr eller utomsrättsliga avrättningar.

Det internationella övervakningsorganet för kemiska vapen, OPCW, meddelar att experter säkrat bevis för att senapsgas använts vid strider i en by i augusti. Experterna anger dock inte vem som låg bakom gasattacken i vilken ett antal civila skadades.

SOHR uppger att de ryska flyganfallen krävt 1300 liv sedan de inleddes i slutet av september. 400 av offren ska ha varit civila, varav nästan 100 barn.

Vid ett nytt stormöte i Wien den 14 november bildas en internationell stödgrupp för Syrien (International Syria Support Group, ISSG) med sjutton medlemsländer, däribland USA, Ryssland, Saudiarabien och Iran, samt tre organisatoner: FN, EU och Arabförbundet. Deltagarna beslutar att FN-ledda förhandlingar ska inledas i januari 2016 mellan Assadregimen och representanter för utvalda oppositionsgrupper. FN:s speciella sändebud Staffan de Mistura får i uppgift att rådgöra med oppositionen om vilka grupperingar som ska sitta med vid förhandlingsbordet. Målsättningen är att dessa förhandlingar inom sex månader ska resultera i en ”trovärdig, inkluderande och icke-sekteristisk” övergångsregering som ska utarbeta en ny grundlag och förbereda fria och FN-övervakade val inom 18 månader. Samtidigt beslutar mötet att en FN-övervakad vapenvila ska inledas i de delar av Syrien där det är möjligt så snart regimen och oppositionen tar de första stegen i förhandlingarna om en övergångsregering. Denna vapenvila ska dock inte omfatta IS och den al-Qaida-anknutna Nusrafronten. Den största stridsfrågan – huruvida president Assad kan sitta kvar eller ej – lämnas utanför uppgörelsen.

FN:s säkerhetsråd antar den 20 november enhälligt en resolution där det heter att Islamiska staten utgör ”ett globalt hot utan tidigare motstycke mot internationell fred och säkerhet”.

Ett ryskt attackplan skjuts ned i gränstrakterna mellan Syrien och Turkiet. Ryssland hävdar att planet befunnit sig över Syrien när det sköts ned av turkiska plan medan Turkiet hävdar att planet kränkt turkiskt luftrum och att det fått ett antal varningar före nedskjutningen. Den ryske presidenten Putin kallar nedskjutningen för ett "hugg i ryggen från medbrottslingar till terroristerna". Enligt Putin hade det ryska planet på intet sätt hotat Turkiet utan varit upptaget med att bomba områden i Syrien där ryssar som anslutit sig till rebellerna befann sig.

December

Israels premiärminister Benjamin Netanyahu uppger att Israel vid flera tillfällen genomfört militära operationer inne i Syrien för att avstyra attacker mot Israel. Netanyahu säger också att Israel gör allt som står i dess makt för att förhindra att vapen förs genom Syrien till Israelfientliga krafter i Libanon.

Storbritannien utvidgar sina bombningar av IS från Irak till Syrien. Det sker som ett svar på Frankrikes begäran om hjälp i kampen mot IS efter terrordåden i Paris den 13 november (se FRANKRIKE: Kalendarium).

Även Tyskland ansluter sig till den militära kampanjen mot IS. Tyskland deltar inte i bombningarna men bidrar bland annat med spaningsflyg, 1 200 soldater samt en fregatt som ska skydda det franska hangarfartyg i Medelhavet vilket utgör bas för det franska attackflyget.

Representanter för ett stort antal rebell- och oppositionsgrupper träffas i Saudiarabien för att försöka nå en enad front inför de fredssamtal med Assad-regimen som planeras till början av januari 2016. Mötesdeltagarna enas om ett antal principer som grund för dialogen, bland annat slår de fast att president Assad och hans närmaste anförvanter inte kan spela någon som helst roll i den planerade övergångsregeringen (se November 2015).

Den 18 december antar FN:s säkerhetsråd enhälligt en resolution (nummer 2254) som drar upp riktlinjerna för en vapenvila och formella fredssamtal. Resolutionen bygger på den överenskommelse som slöts i Wien i november (se ovan). Enligt resolutionen ska fredssamtalen inledas i januari. IS och Nusrafronten ska inte inkluderas i processen, och den militära kampen mot dem omfattas inte av vapenvilan. Målet är att upprätta en övergångsregering inom sex månader och hålla val inom 18 månader. Inget sägs om president Assads öde. De som stöder respektive vill ha bort honom har dock gradvis mjukat upp sin ståndpunkt i frågan vilket bäddar för en kompromiss på sikt.

Amnesty International säger att Ryssland kan ha begått ”krigsbrott” genom att avsiktligen angripa civila områden med bomber. Moskva avfärdar Amnestys rapport som ”falsk”.

Ledaren för Islamiska armén, en av de största sunni-arabiska rebellgrupperna inne i Syrien, dödas i ett flyganfall.

 

2016

Januari

Livsmedel till svältande. Regeringen ger klartecken för att släppa igenom leveranser med förnödenheter till det belägrade men rebellkontrollerade samhället Madaya utanför Damaskus, rapporterar FN. Uppgifter förekommer om att invånare i Madaya har avlidit av svält. Enligt FN finns totalt närmare 400 000 syrier på 15 belägrade platser som är belägrade av regerings- eller rebellstyrkor, och avskurna från omvärlden. Under månaden anländer fler hjälpsändningar till Madaya och andra belägrade städer. Ändå rapporteras fler dödsfall till följd av undernäring.

Fredssamtal i motvind. Oenighet om vilka som ska representera oppositionen gör att de fredssamtal som planerats till den måndagen 25 januari får skjutas upp fyra dagar. Parterna anländer under den följande helgen till Genève, även oppositionen som representeras av två grupperingar. (25/1)

Februari

Fortsatta samtalsförsök. Sonderingar inför verkliga fredssamtal inleds mellan parterna som sitter placerade i olika rum utan direkt kontakt med varandra. Sonderingarna tycks inte föra parterna närmare varandra, och efter några dagar startar regeringssidan en offensiv runt staden Aleppo i norra Syrien vilket upprör oppositionen. Sonderingarna ställs tillfälligt in. FN-sändebudet Staffan de Mistura medger att det förekommit motgångar under de förberedande samtalen men hävdar att processen inte har misslyckats. Enligt planerna ska samtalen återupptas igen den 25 februari. (1/2)

Insamling för nödlidande. Vid en internationell konferens i London utlovar de deltagande länderna motsvarande 10 miljarder amerikanska dollar i humanitär hjälp till Syrien. Pengarna ska gå till åtgärder för att skapa jobb och ordna skolgång åt de miljoner syrier som befinner sig på flykt utomlands men en del avsätts för att skaffa mat, mediciner och tak över huvudet åt nödlidande inne i Syrien. (4/2)

Tiotusentals flyr Aleppo. Regeringsstyrkor stödda av ryskt stridsflyg vinner terräng och är på väg att omringa staden Aleppo i norr som länge varit uppdelad i en regim- och en rebellkontrollerad del. Regeringens offensiv gör att det järngrepp som rebellerna hållit om sin del av staden luckras upp. Tiotusentals Aleppobor tar sig ut och ger sig av på flykt norrut mot gränsen till Turkiet. Där blir strandsatta då Turkiet inte släpper in dem. Flyktingarna undsätts av turkiska hjälporganisationer som börjar bygga ett flyktingläger inne i Syrien. (5/2)

"Utrotningskampanj mot fångar". FN:s människorättsråd anklagar i en rapport Syriens regering för brott mot mänskligheten. Enligt rapporten har regimen bedrivit en utrotningspolitik gentemot tusentals fångar. Utredarna som intervjuat hundratals vittnen uppger att många fångar har torterats och att en del har slagits ihjäl medan andra dött av brist på mat, vatten eller medicinsk vård. Även rebellgrupper som Islamiska staten och Nusrafronten anklagas i rapporten för brott mot mänskligheten. IS håller enligt rapporten ett stort antal fångar inspärrade i läger där tortyr och utomrättsliga avrättningar är vardag. (8/2)

Enighet om vapenvila. Den internationella stödgruppen för Syrien, ISSG (se November 2015) beslutar vid ett möte i München att försöka få till stånd en vapenvila i Syrien inom en vecka. Frågtecknen kring vapenvilan är många då den inte ska omfatta de ryska bombningarna av området runt Aleppo, och inte heller kampen mot IS och Nusrafronten. Som en del av uppgörelsen ska humanitär hjälp börja skickas in i belägrade områden omedelbart. En av de större rebellkoalitionerna välkomnar nyheten medan Syriens regering avvaktar med kommentarer. Vapenvila och införsel av humanitär hjälp har varit oppositionens krav för att inleda verkliga förhandlingar. (12/2)

Attack mot sjukhus. Minst 50 människor uppges ha mist livet vid flygräder mot sjukhus och skolor i norra Syrien. Ett av sjukhusen drevs av organisationen Läkare utan gränser som hävdar att attackerna med avsikt riktats mot sjukhuset. Turkiet och Frankrike kallar attackerna "krigsbrott", och den turkiska regeringen anklagar Ryssland för att ligga bakom vilket förnekas av Moskva. (15-16/2)

Nödhjälp till instängda. Belägrade städer i närheten av huvudstaden Damaskus och i norra Syrien nås av hjälpsändningar med bland annat mat och mediciner. Hjälpsändningarna är en del av det avtal som slöts i München tidigare under månaden (ovan). (16/2)

Vapenvilan dröjer. Den 19:e februari skulle vapnen ha tystnat men dagen passeras utan att striderna stoppas. Delar av oppositionen säger att de går med på en vapenvila om Ryssland slutar bomba andra grupper än IS. USA och Ryssland fortsätter förhandla för att försöka nå ett eld upphör. FN:s särskilda sändebud till Syrien meddelar att det inte är längre är realistiskt att tro att försöken att få igång verkliga fredsförhandlingar kommer att återupptas som planerat den 25:e februari. (19-21/2)

IS tar på sig förödande attentat. På en och samma dag dödas 57 människor av två bilbomber i Homs och 120 skadas när flera självmordsbombare angriper en shiitisk helgedom söder om Damaskus. Minst 90 av dödsoffren i Damaskus är civila, säger SOHR som beskriver det som det enskilt blodigaste attentatet sedan kriget började 2011. IS uppger sig ha utfört dåden i båda städerna. (21/2)

Val i april. President al-Assad utlyser parlamentsval till den 13 april. (22/2)

Eldupphör godtas. Både regimen och oppositionens förhandlingskommitté HNC säger sig acceptera en rysk-amerikansk plan för eldupphör från den 27 februari. Extremiströrelserna IS och Nusrafronten omfattas inte av planen, och regimen säger att kampen mot dem går vidare. Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan kräver att den kurdiska gerillan YPG, som han betraktar som terrorister, också ska undantas från eldupphöret. Turkiet säger att man inte tänker iaktta eldupphör om landets säkerhet hotas. HNC hävdar att de ryska flygattackerna intensifieras efter beskedet om stundande vapenvila. (22/2)

Bräckligt eldupphör. Krigföringen minskar markant under den första dagens eldupphör. Smärre attacker rapporteras förekomma. HNC anklagar regimen och dess allierade för 15 brott mot eldupphöret, medan ryska försvarsdepartementet skyller det mesta på rebeller, inklusive islamister som inte berörs av avtalet, och Turkiet. På det hela taget anses det dock inte förekomma några grövre brott mot eldupphöret under de första dygnen. (27/2)

Mars

Dödsoffer trots vapenvila. Enligt SOHR dödas 135 människor under vapenvilans första vecka. Siffran gäller de områden som omfattas av vapenvila; utanför dessa är dödssiffran betydligt högre: 552.(5/3)

Valbojkott. Den inhemska oppositionsalliansen NCC meddelar att den kommer att bojkotta de parlamentsval som regeringen planerar att hålla den 13 april. (10/3)

Dialogen återupptas. Samtal mellan regeringen och oppositionen under FN:s överinseende återupptas i Genève (se Februari 2016). Parterna står fortfarande långt ifrån varandra gällande president Assads öde vid ett eventuellt fredsavtal, och samtalen sker även denna gång genom ombud, det vill säga regeringen och oppositionen sitter inte i samma rum och talar inte direkt med varandra. Ryssland vänder sig emot att kurderna inte är med i oppositionens förhandlingskommitté HNC, och kräver att de ska inkluderas i samtalen. Efter några dagar uttalar sig FN:s sändebud till Syrien, Staffan de Mistura, uppskattande om ett förslag från oppositionen om hur Syrien ska styras i framtiden. De Mistura uppmanar regeringen att också inkomma med ett sådant förslag till nästa vecka. (14–17/3)

Ryska trupper tas hem. Ryssland tillkännager att landet ska dra tillbaka merparten av sina trupper från Syrien. Enligt president Putin har målen med aktionen uppnåtts. Med ryskt stöd har de syriska regeringstrupperna återfått initiativet i striderna och tagit tillbaka en del territorium. Ryssland börjar dra tillbaka sina trupper dagen därpå. Reträtten berör inte den ryska flottbasen i Tartus och en rysk flygbas i landet. Ryssland kommer också att behålla ett luftförsvarssystem i Syrien och en del soldater för att skydda de ryska baserna. FN:s sändebud till Syrien kallar Rysslands beslut ett betydelsefullt steg och säger att han hoppas att det får en positiv inverkan på samtalen i Géneve (se ovan). Det ryska beslutet kommer som en överraskning och får en del politiska bedömare att fråga sig om Ryssland börjat svikta i sitt stöd till Assad. (14/3) 

Kurdisk federal region. Kurderna meddelar att de upprättat en federal region i de områden som de kontrollerar i norra Syrien. Tanken är att binda ihop de tre självstyrande kantonerna, Afrin, Kobane i provinsen Aleppo samt Jazire i Hasakeh-provinsen, där folkvalda råd ska inrättas. Representanter för kurderna försäkrar dock att detta inte ska ses som ett steg på vägen mot självständighet. Beslutet fördöms av både Syriens regering och oppositionen i exil samt av många rebellgrupper inne i landet. USA, som stöder kurderna militärt, har också varnat för att man inte kommer att erkänna någon självstyrande kurdisk region i Syrien. (17/3)

"Folkmord pågår". USA säger att IS slakt på kristna, yazidier och shiamuslimer i Syrien och Irak kan liknas vid folkmord och lovar att försöka stoppa våldet. Vita huset uppmanar också Internationella brottmålsdomstolen (ICC) att utreda fallet och erbjuder hjälp med att samla bevis. (17/3)

USA och Ryssland enas om tidtabell. USA:s utrikesminister John Kerry besöker president Putin och de enas om att sätta press på parterna vid fredsförhandlingarna i Genève och försöka förmå dem att tala direkt med varandra. De kräver också att en plan för övergångsstyre och utkast till en ny författning ska ligga klara i augusti. (25/3)

IS drivs bort från Palmyra. I en symboliskt viktig seger återtar regeringstrupper staden Palmyra från IS och omvärlden applåderar. Enligt källor som nyhetsbyrån AFP talat med har ryska styrkor spelat en viktig roll vid återtagandet av Palmyra. AFP uppger att det ryska tillbakadragandet som annonserades i mitten av mars varit mindre omfattande än väntat och att det eventuellt bara är mellan 10 och 25 procent av de ryska styrkorna som verkligen tagits hem. Efter framgången i Palmyra börjar regeringsstyrkorna rikta in sig på att inta staden Raqqa som är IS "huvudstad" i Syrien. 
Under den tid som IS hade herraväldet över Palmyra förstördes fler viktiga antika lämningar i staden (se Augusti och September 2015). Arkeologer skyndar till staden för att bedöma skadorna och syriska experter säger att de kommer att kunna återuppbygga de förstörda minnesmärkena inom fem år. Utländska experter tvivlar och påpekar att säkerhetsläget hindrar ett omfattande restaureringsarbete och att det är svårt att återuppbygga antika tempel som "förvandlats till damm". (27/3)

Invit från Assad avböjd. President Assad säger i en intervju med en rysk nyhetsbyrå att han kan tänka sig att släppa in oberoende krafter och oppositionen i den tänkta övergångsregeringen. Han säger inget om sin egen roll men oppositionen slår än en gång fast att Assad måste avgå och inte kan vara delaktig i övergångsstyret. En talesman för Vita huset säger i en kommentar till intervjun att förslag som innebär att Assad sitter kvar inte kan vara utgångspunkt för några samtal. (31/3)

"33 döda i regeringsattack". SOHR rapporterar att regeringsflyg brutit mot vapenvilan genom att anfalla bland annat en skola och ett sjukhus i en stad öster om Damaskus där oppositionen har ett starkt fäste. Minst 33 människor, varav 12 barn, ska ha dödats i attacken. (31/3)

April

Beskuret val. Parlamentsval genomförs i de regeringskontrollerade delarna av landet, och Baathpartiet med allierade vinner 200 av de 250 mandaten i parlamentet. Oppositionen i exil kallar valet "en fars".  (13/4)

Markering i Genève. Den del av oppositionen som är representerad vid de försök till fredssamtal som pågår i Genève visar sitt missnöje med de allt allvarligare brotten mot vapenvilan genom att avsluta sin formella medverkan vid samtalen. Det innebär att delegationen inte längre går på officiella möten med FN:s representanter men delegationen blir kvar i Genève för informella diskussioner. (18/4).

Aleppo under attack. Upptrappade flyganfall mot rebellkontrollerade delar av staden Aleppo kräver hundratals liv under andra halvan av april. 

Maj

Lugnare i Aleppo. USA och Ryssland tvingar fram en två dagar lång vapenvila i Aleppo. Vapenvilan respekteras och förlängs men striderna fortsätter på annat håll. Omvärlden fördömer ett anfall mot ett läger för funktionshindrade i norra Syrien som kräver minst 70 liv. (5/5)

"Ryska styrkor kvar". En talesman för det amerikanska försvarshögkvarteret Pentagon säger att Ryssland knappt har minskat sin militära närvaro i Syrien sedan president Putin i mars meddelade att merparten av de ryska styrkorna skulle tas hem. Enligt talesmannen är situationen närmast identisk med tidigare. "De (ryssarna) har fortfarande flyg, marktrupper och artilleri samt specialstyrkor i Syrien", säger talesmannen. (18/5)

Massdöd i fängelser. SOHR uppger i en rapport att minst 60 000 personer har avlidit i landets fängelser under de senaste fem åren. Fångar har torterats ihjäl men också dött till följd av brist på mat och mediciner eller andra missförhållanden. En talesman för SOHR säger att rapporten är baserad på uppgifter från regimkällor. (21/5)

Bombdåd i Latakia. Över hundra människor mister livet när en rad bomber exploderar i två städer i Latakiaprovinsen i nordvästra Syrien. I Latakia har president Assad sitt starkaste fäste och provinsen har varit relativt förskonad från våldsdåd under kriget. IS säger sig ligga bakom attackerna. ( 23/5)

Bakslag för dialog. Bristen på framsteg vid samtalen i Genève får chefen för oppositionens förhandlingskommitté HNC att lämna sin position. (30/5) 

Juni

IS drivs på reträtt. Syriska rebeller driver bort IS från två byar vid gränsen mot Turkiet och öppnar därmed en viktig försörjningsled till rebellerna i norra Aleppo. (8/6)

Byte av regeringschef. President Assad möblerar om regeringen efter valet i april och utser ingenjören och Imad Khamis till ny premiärminister.(22/6)

Juli

Striden om Aleppo trappas upp. Syriska rebellgrupper inleder den 11 juli en stor offensiv mot den västra delen av Aleppo som hålls av regeringstrupper. Offensiven inleds sedan regeringssidan lyckats skära av den viktigaste försörjningsleden in till den rebellkontrollerade östra delen av staden. En knapp vecka senare tar regeringssidan helt kontroll över vägen och invånarna i östra Aleppo är därmed instängda. Rebellerna säger att ”belägringen av Aleppo har börjat”. Mellan 200 000 och 300 000 personer bor i östra Aleppo. (11–17/7)

Nusrafronten bryter med al-Qaida. Nusrafrontens ledare meddelar att gruppen nu kapat banden med terrornätverket al-Qaida och byter namn till Jabhat Fateh al-Sham (Fronten för Levantens erövring"). (28/8)

Augusti

"Belägringen av Aleppo hävd". Efter en veckas hårda strider meddelar en koalition av rebellgrupper att den har lyckats häva belägringen av Aleppo. Uppgifterna förnekas av regeringssidan. (6/6) 

IS-fäste intas. En koalition av arabiska och kurdiska styrkor ut IS från den strategiskt belägna staden Manbij i norra Syrien. Offensiven backas upp med flyganfall från den USA-ledda koalitionen. Manbij har utgjort en viktig länk i den försörjningsled som IS upprättat från den turkiska gränsen till staden Raqa vilken fungerar som huvudstad i det kalifat som IS utropat. (6/6)

”Lidandet i Aleppo oändligt”. Striden om Aleppo är en av de värsta konflikter som drabbat en stad i modern tid säger Peter Maurer, chef för Internationella rödakorskommittén. Han uttalar sig när rebeller och regeringstrupper sedan några veckor intensifierat sin kamp om herrvälde över staden och striderna har krävts hundratals människors liv. Beskjutningen är konstant och hus, skolor och sjukhus ligger i skottlinjen, konstaterar Maurer som kallar lidandet i Aleppo ”oändligt”. (15/8)

Bomber mot kurder. Regeringssidan bombar för första gången kurdiska ställningar i norra Syrien. Det sker i staden Hasaka som är delad mellan kurdisk milis och regeringsvänliga milisgrupper. Bomberna fälls sedan skärmytslingar utbrutit mellan kurderna och de regeringsvänliga grupperna då kurderna krävt att de senare skulle upplösas. Tidigare under kriget har regeringen sett mellan fingrarna på kurdernas expansion i norr men en regeringstalesman säger att bombanfallen är tänkta som en varning till kurderna att inte utmana den nationella enigheten. Några dagar senare sluter kurderna och regeringssidan under rysk medling ett avtal om eld upphör. (18/8)

Turkiet tar mer aktiv roll. Turkiet säger att hela regionen längs gränsen mot Syrien måste "rensas" på IS. Syriska rebeller rapporteras ha samlats på den turkiska sidan av gränsen i väntan på att gå till offensiv mot IS i den syriska staden Jarablus, som beskrivs som Islamiska statens sista stora transitpunkt vid gränsen. Turkiets premiärminister Yıldırım säger att landet ska ta på sig en mer aktiv roll i den syriska konflikten under det närmaste halvåret och antyder att samtal med president Assad kan bli nödvändiga, något som turkiska regeringen tidigare kategoriskt har avfärdat. (22/8)

Turkiska trupper går över gränsen. Efter en dags beskjutning över gränsen från båda sidor rullar ett tiotal turkiska stridsvagnar in i Syrien. En elitstyrka rapporteras också köra in i Syrien, liksom syriska rebeller som stöds av Turkiet. Invasionsstyrkorna får flygunderstöd. IS rapporteras retirera från Jarablus, men president Erdoğan säger att insatsen är lika mycket riktad mot den syrisk-kurdiska gerillan YPG som mot IS. YPG betraktas av Turkiet som en förlängning av den kurdiska PKK-gerillan i Turkiet.  (24/8)

Nya försök till vapenvila. USA.s utrikesminister John Kerry och hans ryske kollega Sergej Lavrov träffas utanför Genève i Schweiz för att försöka få till stånd en vapenvila. Efter en dags samtal uppger båda parter att viktiga steg tagits på vägen men att man inte nått ända fram till ett avtal. Samtalen ska fortsätta under de kommande dagarna. (27/8)

Turkiet och YPG drabbar samman. USA manar båda sidor till besinning sedan strider utbrutit mellan turkiska trupper och kurdisk YPG-milis utanför Jarablus. Minst 40 människor dödas i turkiska flygräder mot byar i norra Syrien. Armén talar om dödade kurdiska "terrorister", medan lokala talespersoner beskriver offren som civila kurder. Enligt den turkiska regeringen är avsikten med attackerna i norra Syrien att hindra kurdiska YPG att skapa en korridor genom hela landet, från irakiska gränsen till Medelhavet. Striderna försätter USA i ett besvärligt läge då Washington är allierat både med Natobrodern Turkiet och med YPG som USA betraktar som den mest användbara kraften i kampen mot IS. I Washington kommenterar en talesman för försvarshögkvarteret Pentagon att det är "oacceptabelt" att turkiska styrkor drabbar samman med USA:s kurdiska allierade i Syrien. Men den turkiska offensiven fortsätter trots kritiken allt djupare in på syrisk mark. (28-29/8) 

September

Ny turkisk front i Syrien. Ytterligare minst 20 turkiska stridsvagnar, fem trupptransportfordon, lastbilar och andra pansarfordon kör in i Syrien från den turkiska gränsstaden Kilis. Därmed öppnas en ny turkisk front mot IS och kurdiska YPG. (3/9)

"Gränsen rensad från IS". Turkiet uppger att turkiska styrkor i samarbete med syriska rebeller har drivit bort IS från alla ställningar invid den turkiska gränsen. Därmed har IS enligt Turkiet inte längre möjlighet att föra in rekryter eller förnödenheter till Syrien från Turkiet. Syriska källor bekräftar uppgiften. (4/9)

Östra Aleppo belägrat igen. Regeringsstyrkor lyckas erövra några rebellkontrollerade områden i Aleppo och därmed är den östra delen av staden återigen belägrad av regeringstrupper. (4/9)

Avtal om vapenvila. USA och Ryssland kommer överens om en vapenvila i Syrien som ska gälla från måndag kväll den 12 september. Avtalet godkänns av Syriens regering och välkomnas av den syriska oppositionsallians som är representerad vid fredssamtalen i Genève. Vapenvilan ska inte omfatta IS, Jabhat Fatah al-Sham (tidigare Nusrafronten) samt den kurdiska milisen YPG. Under vapenvilan ska humanitär hjälp släppas in i de städer som belägras av regeringen. När vapenvilan trätt i kraft ska Ryssland och USA koordinera sina militära insatser mot de radikala grupper som inte omfattas av vapenvilan. (9-10/9)

Lugn efter eld upphör. Den vapenvila som träder i kraft måndagskvällen den 12 september rapporteras i stort sett hålla under det första dygnet. (13/9)

Mer än 300 000 dödsfall konstaterade. SOHR uppger att kriget nu krävt drygt 301 000 människors liv. Mer än 86 000 av de dödade är civila, varav drygt 15 000 barn. Över 107 000 dödsoffer tillräknas regeringssidan. Bland rebellerna är förlusterna relativt jämnt fördelade mellan extremistiska grupperingar, inklusive utlänningar, och icke-jihadister samt kurder – drygt 52 000 i båda lägren. Till dessa siffror kommer över 3 600 dödade som inte kunnat identifieras samt tusentals människor som försvunnit spårlöst under kriget och som troligen också mist livet. (13/9)

Vapenvilan förlängs. Den vapenvila som initialt gällde i två dygn förlängs med ytterligare 48 timmar, efter ett nytt beslut av USA och Ryssland gemensamt. Det sker trots att Moskva har anklagat rebeller för att ha brutit mot vapenvilan vid 60 tillfällen, och USA för att inte ha levt upp till sina åtaganden. (14/9)

"Minskat våld". FN-sändebudet Staffan de Mistura säger att vapenvilan har lett till en avsevärd nedtrappning av striderna. Samtidigt rapporteras om ett flyganfall mot den IS-kontrollerade staden al-Mayadin i provinsen Dayr al-Zawr i öster, där 23 civila varav 9 barn dödats. Det är oklart vem som låg bakom anfallet. (15/9)

Inga hjälptransporter till Aleppo. Trots vapenvilan har 40 lastbilar med förnödenheter i flera dagar suttit fast i buffertzonen mellan Turkiet och Syrien. På lastbilarna finns mat till 80 000 människor i en månad. Att vapenvilan är skör blir tydligt när häftiga strider bryter ut i utkanten av Damaskus, mellan regeringsstyrkor och rebeller. (16/9)

USA-anfall mot armébas. Tiotals syriska soldater dödas i ett flyganfall av den USA-ledda koalitionen nära staden Dayr al-Zawr i provinsen med samma namn. USA erkänner att man av misstag kan ha träffat regimstyrkor istället för IS-ställningar. Moskva rapporterar 62 döda syriska soldater; enligt SOHR rör det sig om minst 90 döda. (17/9)

Vapenvilan avblåst, hjälpkolonn attackerad. Sedan striderna åter trappats upp alltmer under veckoslutet förklarar armén den för bruten, efter bara en vecka. Armén anklagar rebeller för mer än 300 brott mot vapenvilan och säger att de inte levde upp till "en enda" del av uppgörelsen. Några timmar efter beskedet träffas minst 18 av 31 lastbilar i en kolonn med förnödenheter i Aleppoprovinsen, och flera människor dödas. En FN-företrädare säger att det kan röra sig om ett krigsbrott. (19/9)

Ny offensiv mot Aleppo. Regimen inleder med hjälp av ryskt flyg ett nytt omfattande anfall mot den rebellkontrollerade delen av Aleppo sedan samtal i New York inom den internationella stödgruppen ISSG slutat utan resultat. (22/9)

Många nya dödsoffer. Efter en vecka av omfattande bombningar mot östra delen av Aleppo har minst 170 människor mist livet. Flyganfall har bland annat riktats mot de två största sjukhusen i området. Bombningarna fördöms bland andra av FN och USA hotar att ställa in alla samtal med Ryssland om ett slut på konflikten om inte de ryska planen upphör med sina bombningar. Moskva ignorerar varningen och meddelar att flyganfallen fortsätter. (29/9) 

Oktober

USA avbryter dialog med Ryssland. USA meddelar att landet lämnar de samtal som förts med Ryssland i syfte att återuppliva den senaste vapenvilan. Skälet är Rysslands fortsatta bombanfall mot den rebellkontrollerade östra delen av Aleppo. Moskva beklagar beslutet och säger att det är USA:s fel att vapenvilan kollapsat. Samtidigt fortsätter regeringens och Rysslands bombningar av östra Aleppo. Några timmar innan USA meddelar sitt avhopp totalförstörs det största sjukhuset i östra Aleppo i en flygräd. Enligt FN är den stadsdelens sjukvårdssystem på väg att helt utraderas då vårdinrättningar anfalls ”en efter en”. (3/10)

Regeringssidan avancerar i Aleppo. Syriens militär meddelar att bombningarna av Aleppo ska trappas ned. Dagen innan har regeringsstyrkor avancerat in på rebellkontrollerat område. Enligt SOHR har 270 människor varav 53 barn, dödats sedan 22 september då regeringen inledde sin offensiv för att återta östra Aleppo. FN konstaterar att den östra delen nu är helt belägrad av regeringsstyrkor. Under dagarna som följer vinner regeringssidan ytterligare terräng och bombanfallen fortsätter som förut trots löftet om nedtrappning. (5/10)

Ryssland skaffar luftvärn. Ryssland meddelar att ett luftvärn i form av S-300-missiler håller på att placeras ut på den ryska basen i Tartus i Syrien. En amerikansk talesman meddelar att USA följer utvecklingen noga men att det är svårt att förstå vad missilerna ska användas till då inga av de rebeller som Ryssland bekämpar i Syrien har tillgång till flyg. Moskva uppger också att två krigsfartyg ska sändas tillbaka till Medelhavet för att stötta det ryska stridsflyget i Syrien. (5/10)

Ryskt veto i säkerhetsrådet. Ryssland stoppar med sitt veto en resolution i FN:s säkerhetsråd som kräver ett stopp för bombningarna i Aleppo. Förslaget vinner gehör hos 11 av de 15 medlemmarna. Kina som annars brukar stå på samma sida som Ryssland i fråga om Syrien lägger ned sin röst. Senare samma dag röstar säkerhetsrådet med 9 röster nej till ett ryskt förslag om en vapenvila i Aleppo. (8/10)

IS försvagat på nätet. IS effektiva propagandamaskineri har kraftigt urholkats under det senaste året enligt en amerikansk studie som genomförts vid ett militärt forskningscentrum. Antalet bilder som gruppen lägger ut på internet har drastiskt minskat och det förekommer nu färre bilder på ett välmående kalifat med skolor, bibliotek och vårdinrättningar. Istället läggs fler bilder ut på avrättningar och andra brutala handlingar. Det har också blivit svårare att hitta IS material på nätet, meddelar forskarna.(11/10) 

Ny dialog USA-Ryssland. Bara tio dagar efter att USA avbrutit dialogen med Moskva på grund av de ryska bombningarna av Aleppo beslutar stormakterna att hålla nya samtal för att försöka lösa situationen i Syrien. Samtalen äger rum 15-16 oktober i Lausanne och London. Även Saudiarabien och Iran deltar. Enligt USA:s utrikesminister John Kerry diskuteras några nya idéer men inga detaljer tillkännages. Samtidigt som stormakterna förhandlar i Europa fortsätter bombningarna av östra Aleppo. (13-16/10)

Ny förlust för IS. Turkiskstödda rebeller erövrar staden Dabiq i norra Syrien från IS. Staden har stor ideologisk betydelse för den extrema jihadistgruppen. Enligt en sunnimuslimsk profetia ska den slutliga striden med de otrogna stå i Dabiq på den yttersta dagen. Efter en rad andra motgångar har IS nu förlorat 16 procent av det territorium som rörelsen kontrollerade vid årets början. (16/10)   

Kort vapenvila utlyses för Aleppo. Ryska militärledningen säger att de ryska och syriska regeringsstyrkorna ska iaktta åtta timmars "humanitär" vapenvila i Aleppo den 20 oktober. Avsikten är att ge civila och rebeller möjlighet att ta sig ut ur östra Aleppo och att man ska kunna evakuera skadade. FN och EU välkomnar beskedet men säger att mycket längre vapenvila skulle behövas så att humanitärt bistånd kan föras in i staden. Samtidigt säger EU:s utrikesministrar att den senaste tidens bombanfall mot östra Aleppo, med avsiktlig beskjutning av bland annat sjukhus och skolor, kan röra sig om krigsbrott. De säger att utvidgade sanktioner mot den syriska regimen är att vänta, men säger inget om straffåtgärder mot Ryssland. (17/10)

Ryskt bombstopp. Redan två dagar före den utlysta vapenvilan i Aleppo avbryter ryskt och syriskt flyg sina bombningar av staden. Ryssland anklagar däremot belgiskt flyg för att ha dödat sex civila i en bombräd i Alepporegionen, vilket Belgiens regering genast förnekar. Den ryska ambassadören i Bryssel kallas till det belgiska utrikesdepartementet för att ta emot en protest. (18/10)

För kort vapenvila, säger FN. Den "humanitära vapenvilan" inleds och ska enligt Ryssland iakttas i elva timmar per dag i tre dagar. Men strider fortsätter i delar av staden och det syns tills vidare inga tecken på att invånare ger sig iväg. FN:s medlare Staffan de Mistura säger att elva timmars vapenvila per dygn är för lite för de humanitära insatser som fordras.  (20/10)

Turkiet bombar kurder. Turkiskt flyg anfaller USA-allierade miliser norr om Aleppo, inklusive den kurdiska YPG-gerillan. Enligt turkiska militären dödas mellan 160 och 200 kurder, medan Syriska observatoriet för mänskliga rättigheter anger betydligt lägre siffror. Den kurdiska politiska ledningen i Syrien vädjar till FN, USA och Ryssland att pressa Turkiet till att stoppa attackerna. (20/10)

Nästan 500 dödade i Aleppo. FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon säger att Syriens och Rysslands bombningar i Aleppo har krävt nästan 500 liv och att matförråden i staden troligen tar slut inom en vecka. Omkring 2 000 människor har skadats och mer än en fjärdedel av dödsoffren är enligt FN barn. (21/10)

FN ska utreda krigsbrott. FN:s människorättsråd tillsätter en utredning om eventuella krigsförbrytelser i Syrien. En resolution föreslagen av Storbritannien riktar svidande kritik mot al-Assads regim och dess allierade Ryssland. Den ryske delegaten beskriver kritiken som "patetisk", men FN:s människorättskommissarie Zeid Rada al-Hussein talar om bombningarna av Aleppo som "förbrytelser av historiska proportioner". FN ska också utreda bombanfallet mot en hjälpkolonn i Syrien i september. (21/10)

Anklagelser om kemvapen. FN-experter fastslår att den syriska armén angrep byn Qmenas med kemiska vapen i mars 2015. De kan däremot inte avgöra vilka som låg bakom kemvapenattacker mot Binnish i Idlibprovinsen samma månad eller mot Kafr Zita i Hamaprovinsen i april 2014. (22/10)

Hårda strider efter vapenvila. Så snart vapenvilan i Aleppo löpt ut återupptas flyganfallen mot staden och hårda markstrider bryter ut, säger Syriska observatoriet för mänskliga rättigheter. (23/10)

Dödliga flygräder i Idlib. Enligt Unicef och människorättsgrupper dödas minst 35 människor i flyganfall i den rebellkontrollerade nordvästra provinsen Idlib. Bland offren finns 22 skolbarn och sex lärare. I en stormig debatt i FN:s säkerhetsråd anklagar FN:s chef för humanitära frågor Stephen O'Brien Ryssland och Syrien för att medvetet svälta ut befolkningen i Aleppo och för att förvandla staden till en "dödszon". President Putin säger att Ryssland inte har något annat val än att "rensa upp i terrornästet i Aleppo" trots att det finns civila i staden. Han säger att civila dödsoffer måste beklagas var de än inträffar, och hänvisar till att civila dödas även i Mosul i Irak, där USA deltar i en offensiv mot IS. EU lägger ytterligare tio högt uppsatta syriska tjänstemän till sin sanktionslista, som nu innehåller 217 syriska individer samt 69 företag eller organisationer. (27/10)

Rebelloffensiv mot Aleppo. Syriska rebellstyrkor inleder en motoffensiv mot Aleppo i ett försök att häva regeringens flera månader långa belägring av staden. Förband ur bland andra Fria syriska armén och tidigare al-Qaida-anknutna Jabhat Fateh al-Sham (tidigare Nusrafronten) utsätter regeringskontrollerade västra Aleppo för kraftig raketeld. Enligt syriska armén dödas 84 civila under tre dagars strider, innan armén bromsar offensiven. Den statliga nyhetstjänsten Sana anklagar rebellerna för att ha använt giftgas. (28-30/10)

Ryssland förnekar skolbombning. En talesman för det ryska försvarsdepartementet förnekar att en skola i Idlib skulle ha bombats dagen innan. En taleskvinna för ryska utrikesdepartementet säger att foton som spritts och som påståtts visa förödelse är digitalt förfalskade. (28/10)

November

Halvt dygns vapenvila i Aleppo. Ryssland genomför en tio timmar lång  vapenvila i Aleppo och upprättar åtta korridorer för evakuering av invånarna i den kringskurna rebellkontrollerade östra delen av staden. När vapenvilan löper ut vid sjutiden på kvällen har inte en enda person använt korridorerna för att lämna Aleppo. (4/11)

Återerövring av Raqqa inledd. Syriens demokratiska styrkor (SDF), som består av kurdiska YPG samt mindre arabiska och turkmenska grupper, meddelar att de inlett en militär operation för att återta staden Raqqa som är högkvarter i Syrien för den extremistiska islamistgruppen IS. SDF stöds av USA som har förmått Turkiet, samt de grupper som är allierade med Turkiet, att inte delta i operationen. (6/11)

Anklagelser om kemvapen. Det internationella övervakningsorganet för kemiska vapen, OPCW, anklagar både Syrien och IS för att ha använt kemiska vapen. OPCW säger också att den redogörelse som Syrien lämnade över sina kemvapenlager 2013 var ofullständig. (11/11)

Bakslag för rebeller. Regeringsstyrkor återtar de områden som rebellerna erövrat sedan de inledde en offensiv mot västra i Aleppo i slutet av oktober. (12/11) 

Fler namn på sanktionslista. EU lägger ytterligare 17 högt uppsatta syriska tjänstemän samt centralbankschefen till sin sanktionslista, som nu omfattar över 230 syriska individer samt 69 företag eller organisationer. (14/11)

Ny regeringsoffensiv i Aleppo. Efter en månads uppehåll återupptar regeringen sitt bombardemang av östra Aleppo. Samtidigt meddelar Ryssland at man inlett en större operation till stöd för regeringen, och att attackflyg för första gången utgått från det ryska hangarfartyg som har stationerats i östra Medelhavet. Ryska plan ska ha anfallit mål i Idlib och i Homs. (15/11) 

Fler bomber mot Aleppo. Bombattackerna mot östra Aleppo trappas upp. Skolor och sjukhus drabbas och omvärlden fördömer attackerna i kraftiga ordalag. Under bara några dagar dödas över 100 människor. Organisationen Vita hjälmarna som arbetar för att rädda människor ur ruinerna säger att bombningarna saknar motstycke hittills under kriget. (19/11)  

Regeringen återerövrar delar av nordöstra Aleppo. Regeringens styrkor avancerar i Aleppo och den 28 november har regeringen återtagit de nordöstra delarna av staden. Tiotusentals civila flyr. En del ger sig av till kurddominerade områden i norr, andra till västra Aleppo och ytterligare andra söker skydd i rebellkontrollerade områden i söder. Förlusten av nordöstra Aleppo är ett hårt slag för rebellerna som haft kontrollen där sedan 2012. (28/11)

Massflykt från östra Aleppo. SOHR rapporterar att över 50 000 civila har lämnat den rebellkontrollerade östra delen av Aleppo de senaste fyra dagarna. (30/11) 

December

Offensiv i Idlib. Regeringssidans beskjutning av mål i provinsen Idlib intensifieras med många dödsoffer som följd.  (4/12) 

Veto mot vapenvila. Ryssland och Kina stoppar en resolution i FN:s säkerhetsråd som uppmanar till en sju dagar lång vapenvila i Aleppo. (5/11)

Regeringssidan vinner mark i Aleppo. Syriska regeringsstyrkor fortsätter sitt avancemang i den rebellkontrollerade östra delen av staden Aleppo. Regeringssidan rapporteras nu ha återtagit tre fjärdedelar av de områden som har hållits av rebellerna.(7/11)

USA skickar fler soldater. USA:s försvarsminister Ashton Carter meddelar att USA sänder 200 soldater till Syrien för att hjälpa kurdiska och arabiska rebeller att återta staden Raqqa från Islamiska staten. Sedan tidigare befinner sig 300 amerikanska soldater i Syrien med samma uppdrag. (10/12)

IS återerövrar Palmyra. Islamiska staten återerövrar staden Palmyra som regeringssidan hållit sedan april 2016. Under den tid som IS tidigare hade herraväldet över Palmyra förstördes fler viktiga antika lämningar i staden (se Augusti och September 2015). (11/12)

Avgörande nära i Aleppo. Rebellerna håller den 13 december endast ett par kvarter i sydöstra delen av staden. Över hundratusen personer har flytt undan striderna och FN har slagit larm om att ett hundratal män som flytt från rebellkontrollerat område till regeringssidan kan ha försvunnit. Organisationen säger att den oroar sig för vad som hänt männen med tanke på att den syriska regeringen gjort sig känd för att godtyckliga gripanden, tortyr och försvinnanden. På kvällen den 13:e december uttalar sig Ryssland och säger att striden är över och en vapenvila inleds. En plan för att evakuera invånarna utarbetas. På onsdagen återupptas dock striderna. (13-14/11)  

Evakuering av civila. När det blivit tillräckligt lugnt i östra Aleppo inleder Röda halvmånen och andra hjälporganisationer en evakuering av invånarna. De förs i första hand till Idlib-provinsen längre österut. Omkring 50 000 människor är instängda i den lilla del av staden som rebellerna fortfarande behärskar.  (15/11)

Enhällighet i FN om observatörer. FN:s säkerhetsråd antar enhälligt en resolution om att sända observatörer till Aleppo för att övervaka evakueringen samt rapportera om vad som händer med dem som stannar kvar. Rådet ger generalsekreterare Ban Ki-Moon i uppdrag att kontakta berörda parter för att få klartecken för insatsen. (19/11)  

December

Vapnen tystnar vid nyår. Ryssland och Turkiet förhandlar fram en landsomfattande vapenvila som godtas av den syriska regeringen och merparten av rebellerna. Vapenvilan omfattar dock inte IS, den al-Qaidaanknutna gruppen Jabhat Fatah al-Sham (tidigare Nusrafronten) samt dne kurdiska milisen YPG. Vapenvilan träder i kraft natten till nyårsafton och respekteras i stort sett de första dagarna med undantag för attacker mot de uteslutna grupperna. Under nyårsaftonen ställer sig FN:s säkerhetsråd bakom vapenvilan och de planerade fredssamtalen som ska hållas i Kazakstans huvudstad Astana i januari. (30/12)

2016

Januari

Rebeller bojkottar fredssamtal. Rebellerna meddelar att de inte kommer att medverka vid de planerade fredssamtalen i Kazakstan. Som skäl anges att regeringssidan upprepade gånger brutit mot vapenvilan vilket förnekas av militären. (2/1)

Till toppen av sidan

Dela |