Nigeria är Afrikas folkrikaste stat och beräknas ha världens sjunde största befolkning. Befolkningssiffran är osäker och har ofta utgjort en tvistefråga på grund av den känsliga etniska och religiösa balansen. Antalet folkgrupper brukar anges till över 250. Drygt två tredjedelar av invånarna tillhör en av de tre dominerande grupperna hausa-fulani, yoruba och igbo.

En stor del av nigerianerna bor i söder utmed kusten. Nigerdeltat är mycket tättbefolkat, och Lagos längre västerut är en metropol med runt tio miljoner invånare. Området kring Kano i norr är också tätt befolkat. Stora delar av landet i övrigt, inte minst dess inre, är ganska glest befolkade.

De folkräkningar som har genomförts har följts av protester och anklagelser om fusk. Frågan är laddad eftersom federala medel betalas ut beroende på folkmängden i en delstat. I den folkräkning som gjordes 2006 avstod man från att ställa frågor om etnisk tillhörighet och religion. Säkert är att befolkningen växer snabbt, även om takten har avtagit under senare år. Över 40 procent av invånarna beräknas vara under 15 år.

Uppgifter om antalet etniska grupper i Nigeria varierar eftersom det beror på hur man räknar. Ett vanligt kännetecken för en etnisk grupp sägs vara ett gemensamt språk, men gränserna mellan språk och dialekter är flytande. En del källor räknar över 500 språk i Nigeria. De större folkgrupperna brukar vara indelade i undergrupper, stammar, klaner etc.

Hausa är det dominerande folket i norr. Under sekler har dock boskapsskötande fulani invandrat och blandat sig med hausa, som levt av jordbruk och handel (jämför Äldre historia). I dag kallas de två grupperna ofta gemensamt för hausa-fulani, och de utgör tillsammans runt en tredjedel av Nigerias befolkning. Hausa-fulani är muslimer liksom kanuri, en annan större grupp i norr som bor nära Tchadsjön.

Yoruba (drygt en femtedel av Nigerias folk) och igbo (eller ibo, knappt en femtedel) är de två stora folkgrupperna i söder. Båda har av tradition varit jordbrukare. Yorubaland omfattar sydvästra Nigeria. Igbo lever i sydöst men finns också spridda över hela landet. Nästan varje större stad har en igbominoritet. Bland yoruba finns kristna, muslimer och anhängare av yorubas traditionella religion. De flesta igbo är kristna.

Hausa i norr och yoruba i sydväst hade egna stater redan före européernas ankomst under 1400-talet. Yoruba var tidigt det svarta Afrikas mest urbaniserade folk. Igbo var däremot sällan organiserade i större enheter än en grupp byar. Under kolonialtiden fick igbo genom de kristna missionsskolorna ett utbildningsmässigt försprång framför andra folkgrupper.

Nära yoruba lever de närbesläktade edo eller bini, och nära igbo lever ibibio-efik som är starkt påverkade av igbo. I det oljerika Nigerdeltat i söder bor ijaw (ijo) som ofta anges vara det fjärde största folket i Nigeria, samt flera mindre folkgrupper som ogoni, urhobo och etche.

I centrala Nigeria bor kanske 180 olika folkgrupper, av vilka de största är tiv och nupe.

Nigerias äldsta partier representerade olika etniska grupper. Det var också etniska motsättningar som ledde till inbördeskriget i Biafra 1967–1970 (se Modern historia). 1979 bestämde man därför att varje parti som vill ställa upp i val måste få stöd från landets alla delar. Men de etniska, politiska och religiösa konflikterna, som ofta är knutna till dispyter om mark, har fortsatt. Fattigdom och social otrygghet stärker tendensen att identifiera sig med den egna etniska gruppen. Motsättningar mellan olika grupper har skärpts sedan demokratin återinfördes 1999. Tusentals människor har sedan dess dödats i våldsamheter och hundratusentals har tvingats fly sina hem. Läget förvärras av att grundlagen gör åtskillnad på ”infödda” i ett visst område och ”bosättare” som har sina rötter i en annan del av landet – även om de går flera generationer tillbaka. Infödda har vissa privilegier, som bättre tillgång till politiska poster och offentliga jobb.

Nigerias officiella språk är engelska. Engelska lärs ut i grundskolan och är undervisningsspråk på högre stadier och vid universiteten. För att överbrygga språkbarriärerna mellan olika folkgrupper används inte bara regelrätt engelska utan i söder också ett engelskbaserat blandspråk, pidgin, medan hausa är det allmänna umgängesspråket i norr. Många nigerianer talar hausa, pidgin och/eller engelska förutom sitt modersmål.

De flesta av Nigerias språk hör till den stora Niger-Kongo-gruppen, där yoruba och igbo med flera räknas till underavdelningen kwa-språk. Hausa är däremot ett afroasiatiskt språk, på mycket långt håll besläktat med de semitiska språken, medan kanuri är ett nilo-sahariskt språk.