Nigeria styrdes till största delen av militärregimer från mitten av 1960-talet till 1999, men sedan dess råder civilt styre. Därmed har motsättningarna inom landet blivit synligare. Olika grupper kämpar om resurser och politiskt inflytande. Våldsamma urladdningar är vanliga, ibland med hundratals döda som följd. Landet styrs sedan 2010 av president Goodluck Jonathan, vars Folkets demokratiparti (PDP) har en dominerande roll i politiken. Han var vicepresident under företrädaren Umaru Yar’Adua och övertog presidentposten när denne avled. I april 2011 valdes Jonathan till en fyraårig mandatperiod.

Frågetecknen var stora kring det politiska läget i Nigeria under början av 2010. Först rådde oklarhet om den sjuke och frånvarande Yar’Adua, och Jonathans befogenheter som regeringschef (se Modern historia). I och med Yar’Aduas frånfälle i maj återstod inget tvivel i det avseendet.

Kvar fanns den laddade frågan om huruvida Jonathan skulle ställa upp som kandidat för PDP i presidentvalet ett år senare. Frågan var känslig på grund av misstron mellan muslimer i norra Nigeria och kristna i söder. Jonathan var kristen sydnigerian; många ansåg att PDP borde ställa upp med en muslim från norr i valet.

Under hösten blev det klart att Jonathan var kandidat, och när PDP höll primärval i januari 2011 vann han med god marginal.

Parlaments-, president- och guvernörsval hölls på tre olika datum i april. I valet till nationalförsamlingen behöll PDP sin majoritet, trots att partiet tappade mandat i båda kamrar. Nigerias aktionskongress (ACN) blev näst störst, följt av det nybildade Kongressen för progressiv förändring (CPC) och Hela Nigerias folkparti (ANPP) (se vidare Politiskt system).

I presidentvalet segrade Goodluck Jonathan i första valomgången med 59 procent av rösterna, mot 32 procent för den närmaste utmanaren, CPC:s kandidat Muhammadu Buhari. Röstsiffrorna visade dock på en djup klyfta i landet: Buhari vann i norr medan Jonathan segrade stort i de södra delstaterna (med undantag för en, som gick till ACN:s kandidat).

Inför och i samband med valdagarna var det lugnare än vid föregående val, och anklagelserna om fusk var färre. Men när Jonathans seger förkunnades bröt blodiga kravaller ut i norr och hundratals människor dödades.

Från sommaren 2011 trappade islamistsekten Boko Haram upp sina våldsaktioner. Sekten uppfattades som ett allt större hot mot säkerheten. I augusti dödade gruppen 23 människor i ett självmordsdåd mot FN:s lokala huvudkontor i Abuja. Över 100 dog i attentat och strider kring jul, och i januari 2012 dödades 185 människor på en dag i samordnade sprängattentat mot kyrkor i Kano.

Hösten innan hade också ledare för gerillan Rörelsen för frigörelse av Nigerdeltat (MEND) hotat att återuppta mer omfattande attacker riktade mot oljeindustrin (se Modern historia).

Läs mer om nigeriansk politik i Fördjupning och Kalendarium.