I mer än sextio år har Indien och Pakistan stridit om gränsområdet Kashmir i Himalayabergen. Konflikten uppstod när det brittiska Indien delades 1947 i två självständiga stater: det sekulära Indien, där majoriteten av befolkningen var hinduer men där den största minoriteten var muslimer, och det muslimska Pakistan. I Kashmir var de flesta invånarna muslimer, men den lokala kungen (maharadjan) var hindu och sökte Indiens beskydd för området. Meningen var dock att invånarna i en folkomröstning skulle få välja vart de ville höra.

Men det blev aldrig någon folkomröstning. Istället bröt krig ut mellan Indien och Pakistan om Kashmir och området kom att delas mellan Indien (den största delen) och Pakistan; också Kina fick senare en liten del.

Ytterligare två gånger, 1965 och 1971, har konflikten lett till krig utan att man nått någon lösning och kring millennieskiftet var det vid två tillfällen nära att länderna åter gått i krig med varandra. Då hade också sedan slutet av 1980-talet muslimsk gerilla gett sig in i kampen, vilket trappat upp våldet.

Osämjan mellan Indien och Pakistan är särskilt allvarlig eftersom båda länderna har kärnvapen.

År 2004 inleddes försiktiga fredstrevare och förhoppningen är att förbindelserna mellan de två ärkefienderna ska förbättras så att man till slut kan nå en varaktig lösning på Kashmirkonflikten. Men bakslag, som terrordådet i Mumbai (Bombay) 2008, vilket uppenbarligen genomfördes av Pakistan-baserad gerilla, gör att det kan ta lång tid. Ännu våren 2011 var man långt ifrån en varaktig fred.