Konflikten på Cypern

I snart 50 år har Cypern varit en delad ö. En FN-kontrollerad buffertzon skiljer Republiken Cypern, sedan 2004 medlem i EU, från det turkcypriotiska styret i norr, som bara erkänns av Turkiet. Upprepade försök till återförening och försoning har misslyckats, det senaste ägde rum år 2021.

Nedan följer en kort summering av konflikten.
För mer information läs: Konflikten på Cypern – fördjupning.

Grekcyprioterna i söder och turkcyprioterna i den norra tredjedelen av ön har var sin president och var sin regering. Det är dock bara grekcyprioternas regering som är internationellt erkänd – fast inte av Turkiet. Norra Cyperns status är oklar, och i norr finns den turkiska invasionsarmén kvar från kriget 1974.

För de flesta cyprioter var det en lättnad då gränsövergångar öppnades mellan öns två delar 2003, efter att de varit stängda i nästan trettio år. 2004 fick grek- och turkcyprioterna, var för sig, rösta ja eller nej till en FN-plan för hur Cyperns två delar skulle återförenas. Tvärtemot vad många trott röstade turkcyprioterna ja men grekcyprioterna nej. Därmed föll planen. EU:s ledare hade varit så säkra på att planen skulle antas att de redan lovat Cypern medlemskap; i verkligheten släppte EU nu enbart in den grekcypriotiska regeringen.

2008 väcktes åter ett hopp om en öppning i Cypernfrågan, åtminstone på lång sikt. Det året fick grekcyprioterna en ny president som föreföll mer beredd än sin föregångare att förhandla med turkcyprioterna. De förhoppningarna kom dock på skam, men efter presidentbyten på båda sidor av ön tog fredssamtalen rejäl fart 2015 och utsikterna till en återförening såg bättre ut än på över 40 år. Ändå bröt förhandlingarna samman 2017.  

Idag, när norra Cypern har en president som är nära bundsförvant till Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan, tycks möjligheterna till en förhandlingslösning små. Såväl den turkcypriotiska ledningen som Turkiet förespråkar att ön delas i två egna självständiga stater. Cyperns grekcypriotiska regering vill istället ha en lösning med en gemensam federal stat som har två regionala styren.

Texten är uppdaterad/granskad 21 mars 2022. Redaktör: Martina Johannesson