Landguiden - Länder i fickformat från Utrikespolitiska Institutet

  1. Logga in
  2.  
  3.  
  4. Avbryt
  5. Glömt lösenord? Skapa en inloggning

Konflikten i Colombia

Colombia har sedan länge plågats av en av världens värsta humanitära kriser. Sedan 1960-talet har över 200 000 människor dödats i politiskt våld. Såväl regeringssidan som gerillarörelser på vänsterkanten och högermiliser har stått för grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Miljoner colombianer har drivits på flykt från sina hem. Regeringen och vänstergerillan Farc inledde 2012 nya fredssamtal och i augusti 2016 hade de nått ett färdigt avtal. När väljarna avvisade det i en folkomröstning förlängde parterna sin ömsesidiga vapenvila och snart lade de fram ett omarbetat avtal, som började omsättas i praktiken i början av 2017.

Både vänstergerillorna och högermilisgrupper har finansierat sin krigföring genom narkotikahandel och annan kriminell verksamhet. Ideologiska motsättningar har kommit att spela en allt mindre roll. Organiserad brottslighet ligger idag bakom betydligt fler mord i Colombia än den politiska konflikten.

President Álvaro Uribe som styrde landet 2002–2010 satsade stort på att militärt bekämpa vänstergerillorna Farc och ELN. Den största av dem, Farc, drabbades av flera motgångar 2008. Bland annat dog flera högt uppsatta ledare och armén lyckades frita den tidigare presidentkandidaten Ingrid Betancourt som hade hållits som gisslan i drygt sex år.

Med högermilisernas paraplyorganisation AUC slöt Uribes regering ett fredsavtal. Enligt den officiella uppfattningen var de så kallade paramilitärerna avväpnade och AUC upplöst 2006. Men många tidigare AUC-medlemmar anslöt sig till kriminella ligor som i huvudsak ägnade sig åt den lönsamma narkotikahandeln och sällan hade någon politisk framtoning.

Vare sig Farc eller ELN har längre något starkt folkligt stöd, och de anses i hög grad ha förlorat sina politiska visioner.

Juan Manuel Santos som tillträdde i augusti 2010 identifierade de kriminella ligorna som det största hotet mot fred och säkerhet i landet. Farc fortsatte att drabbas av bakslag och blev alltmer pressat. Santos intog en betydligt mindre kompromisslös hållning än sin företrädare i relation till vänstergerillorna.

I slutet av 2012 inleddes fredssamtalen med Farc, i Kubas huvudstad Havanna. Samtalen drog ut på tiden men parterna nådde steg för steg delöverenskommelser på vägen mot det slutgiltiga avtalet: om en jordreform, politiskt deltagande för rebellerna, ett stopp för narkotikaproduktion och -handel, konfliktens rättsliga efterspel och om hur avväpningen ska gå till. Den 26 september 2016 skrev president  Santos och Farcs ledare Rodrigo Londoño ("Timochenko") under fredsavtalet i en ceremoni i Caragena, i närvaro av bland andra FN-chefen Ban Ki-Moon och USA:s utrikesminister John Kerry. En vecka senare, den 2 oktober, kom väljarnas dom: 50,2 procent sade nej till avtalet. 

De skäl som huvudsakligen angavs bland motståndarna var att Farcmedlemmarna kom för lindrigt undan trots att svåra brott begåtts under konflikten. De krävde att åtminstone ledarna skulle dömas till hårda straff. Många motsatte sig också att Farc enligt uppgörelsen skulle få rätt att omvandlas till ett politiskt parti. 

Båda parter i fredsförhandlingarna gjorde efter nederlaget i folkomröstningen klart att de ville fortsätta att försöka hitta en fredlig lösning på konflikten. Vapenvilan som ingåtts i samband med att fredsavtalet undertecknades förlängdes och regeringen inledde samtal med oppositionen i hopp om att hitta en kompromiss som kunde få fler att godta en uppgörelse. Men förhandlingarna om ett nytt avtal fördes sedan i huvudsak mellan regeringen och Farc, som i slutet av november presenterade sitt omarbetade förslag. Det godkändes av kongressen som domineras av regeringstrogna partier. Oppositionen fortsatte att motsätta sig avtalet och deltog inte i omröstningen.

I månadsskiftet januari-februari 2017 började Farcrebeller att samlas i de särskilda uppsamlingsläger som inrättats för att avväpningen ska kunna genomföras.

Samtidigt kom besked om att fredsförhandlingar också med ELN hade inletts, i Ecuadors huvudstad Quito.

Läs vidare i Fördjupning och i Colombia: Kalendarium.

 

 

Till toppen av sidan

Colombia